- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
806

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Varppe. 806 Vasal.
Varppe, varpe, ,9, 1) locus, übi sagenae ex-
Mm’ et contraln possunt, Varp, ©teb, hvor
mon kan drage Not. 2) captura, Dra?t
Kast med Not.
Värrä, vara, s. sanguisjacies, species, Blod,
Übfeenbe; värä vuöllai saddat, blive blodig!
vara vuöllai endmet, slaa tilblods; väräid
luoittet, valddet, aarelabe; sust læk cabba
varäk, han fer godt ud ; varäid buttestægje,
blodrensende; väräid vuoksem, Blodftyrt
ning.
Varra, adv. (min. us.) circiter, omtrent; son
læ boares loge jage varra, han er om
trent ti Aar gamme!.
Vårra-davdda, -davda, s. Vlodsot.
Värrä-gielo, s. Blodklump.
Värrä-goaikanas, s. Blodsdraabe.
Värrä-golgatus, s. Vlodsudgydelse.
Värräi, adj. vedf. -rras = varri.
Varrai, adj. vedf. varras 1. varrajes, (varre)
1) som har mange Fjeld, bjergrig. 2) som
har stort Forraad, velforsynet.
Värrä-makso, -mavso, <?. Blodhavn.
Värräna 1. värränaga, adj. cruentus, blodig,
übbloet; värränaga gietta, blodig Haand.
Värräsist, adv. (väras) nylig, for kort Tid
siden,
Varrasmovvet, v. n. Sy. (varres) blive frist
Vårrå-suodna, -suona, s. 33Iobaare.
Värrä-suorta, -suota, s. Blodsot.
Värräsuttet, v. fad. (värräsuvvat) gjore blod
sprengt (= varsudet).
Värräsuvvat, -suvam, v. n. (värrä) cruore
aspergi, blive blodzprcengt, underlobea af
Blod.
Värrä-varre, -vare, s. (dial.J vena, Blod
aare.
Varre, vare, s. mons, Bjerg, Fjeld.
Varre, vare, s. 1) copia, pecunia quae su
perest, suhsidium, opes, gorraab, Overskud,
Raad; addet vares mielde, give efter som
man har Raad ; dust læk 0110 siega varre,
Lue. 12, 19; Ibrael addus ain væketam
vare! Gud give fr.mdeles Naad til at hjcelpe!
2) res sulsidiaria, Reserve, Vare—; varre
hærgge, Reserveßen: bottim vække-var
ren, jeg kom forn Reserve (= ligge); varre
manna, uægte Barn; varre-ripo, L^srip.
Varred, -rreda, s. (obsol.) Uttoralis lapis
latus et planus in arenam alte depressus,
stor flad Sten i Stranden, som stikker dybt
ned i Sanden.
Varrédet, v. fr. (varrit) gjentagende advare.
Varre-goariiotak, -tåga, s. Fjeldsti.
Varrek, s. Sv. (varret) Sko, hvormed man
kan IBe hurtigt.
Varres, varras, adj. vedf. -ses, sanus, lene
valens, frist, sund, rask.
Varresikt, adv. Sy. (varres) friskt, sundt.
Varrestakkeje, adj. Sy. salutaris, qob for
Sundheden.
Varrestuvvat, -stuvam, v. subj. (varres)
convalescere, blive frist.
Varresvuotta, -vuoda, s. (varres) Fristhed.
Varret, v. n. H’v. celeriter accurrere, hastigt
lobe til. hen.
Värri, adj. vedf. -l-«5, (värrä) blodrig, radlet
Varnjuvvukættai, car. pass. verb. (varrit)
1) uden at advares. 2) adj. vedf. -kættes,
uadvaret.
Varrikættai, 1) ca,-. verb. (varrit) üben at
abwäre. 2) adj. vedf. -kættes, uadvaret.
Varnmus, -musa, s. (varrit) noget at
vare for.
Varristet, v. dem. (varrit) som fnareft advare.
Varrit, v. a. monere, admonere, advare.
Varritet, v. fad. (varrit) 1) labe advare.
2) labe sig advare, kunne advares.
Varritus, -tusa, 5. (varrit) Advarsel.
Varroges, adj. (dial) = varogas.
Varrok, adj. Sy. = varres.
Varrohet, v. a. (dial) admonere, advare.
Varrotak 1. varrot, s. F’r. (varres) prospera
valetudo, god Helbred, god Helse.
Varrustuvvat, -stuvam, v. subj. (dial) =
varrestuvvat.
Var«, adv. R. repente. subito, med enaana
pludselig. J B’
Vars, Sy. formida est indignantis et excla
mantis, of?, af! (jfr. vannes).
Värs, adj. R. fersk (= väräs).
Varse, F, Sv. Modus, ratio, Maade, Vis.
Varsudet, v. a. (värrä) cruentare, gjøre blod
fprcengt.
Värsulet, v. dem. (varsut) blive lidt blod
fprængt.
Värsut, v. n, (varra) = varssot.
Varssa, varsa, 5. pullus equinus, gol.
Varssot, värsom, v. n. = värräsuvvat.
Varta, postp. = varäs.
Vartahet, v. a. Sv. = värddat.
Vartas, s. R. = luSas.
Varted, v. a. R. 1) vielere, se. 2) curare,
cavere, bryde sig om, tage sig i Vare for
(jfr. värddat, varotet). 3) ire, gaa.
Vartel, adj. Sy. vedf. -les = varddel.
Varten, postp. — varäs.
Värtet, v. n. Kl). = värddet.
Vartok, adj. Sy. (scaplia) quae remigatione
oblique vehitur, vmdrod (om Saab, som ei
vil gaa bent).
Vartar, v. n. Sy. (vartok) pære vindrod.
Vartto, varto, s. (dial.) verruca, Vorte.
Vasaldak, -daga, s. status semiparatus, kun
1 Forbindelse mcd gaska; gaska-vasaldak,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0872.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free