- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
807

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vaäan.
807
Vasa.
halvfcerdig Tilstand, Halvfcerdighed ; guöS
det bargos gaska-vasaldakki, forlade Itt
Arbeide i halvferdig Stand.
Vasastallat 1. -staddat, -stalam, -stadam,
v cont. (vasset) arbeide paa at faa til at
aaa over, ftge at faa til at ovhore (Vrede):
gænge moare vasastallat, söge at faa nogens
Prede til at gaa over.
Vasbme, vasme, s. nyfalden, ganske tr»nb
©ne (— vacca).
Vasetatte, adj. (våsetet) som kan bringes til
at gaa over, at opb,øre.
Våsetet, v. fad. (vasset) sedare, reprimere,
arcere, bringe til at gaa over, faa til at
opfjøre, afvende: våsetet guoimes moare,
saa Ncrstens rebe til at aa over.
Vaskastet, v. a. = faskastet.
Vaskér, vaskara, s. (dial.) = fäsker, sletta
ferrea, frixorium, lernsse, Stegepande.
Vasko, 5. Sy. — faskan.
Vaskot, v. a. obruere, obtegere nive, over
fyge og skjule mcd 6ne (jfr. aidnit, åmotet.
joavggat).
Väskot, v. a. — iaskot.
Vassat, vasam, v. n. — vasset.
Varselet, v. dem. (Vasset) lidt, som snarest
ophpre, aflabe, gaa over.
Vasset, vasam, v. n. praeterire, hengaa, for- j
løbe, gaa over, blive forbi; okta jakke vasi,
der hengik et Aar: dat vassam jakke, det
forløbne Aar: de dam bæive vaivve vas
sam læ, nu er denne Dag over: arwe, dier
mes, moarre vassam læ, Segnen, Torbenen,
Streben er gaaet over ; farga vassa biegga,
Vinden gaar snart over: bavcas læ vassam,
Smerten er gaaet over: vasse oamek, for
gjængelige Ting.
Vassevas, -våga, adj. (Vasset) evanidus, for
gjængelig, forbigaaende. stattet; dam vasse
vas ilmest, i denne forgjcengelige Verden
(jfr. nokkavas). -vaåvuotta, s. id.
Vässo, vas«, s. pericidosum aliquid, discri
men, noget farefulbt, noget farligt, Fare;
väsoid el. vävoid fuomaset, mcerke, at noget
farligt er paa Fcerde eller i Farvandet; bæd
nagak Sillek väsoid, §unbene gjø paa
Ulvefcerd.
Vässodet, v. fr. (vässot) gjentagne ©ange
foresvceve.
Vässot, vässom, vässojim, v. n. cogitationi
obversari (dormientis, conwentis), fore
svceve for Indbildningen eller Fantasien (for
lukkede JZJine eller i SMne); vässo mv ouddi
el. munji, det foresvcever mig (— gæddodet).
Vässot, v. n. Sy. valens, formåa, orke (=
Vastadallat 1. -daddat, -dalam, -dadam,
v. fr. (vastedet) gjentagne ©angc svare paa,
besvare, eller om flere Ting: v. buok ga
caldagaid, besvare alle Spprgsmaal.
Vastadus, -dusa, s. responsum, periculum,
Svar, Gjensvar, Ansvar: maid cælkka id
mel vastadus sudnji, Rom. 11, 4; daga
dam mv vastadusa ala! icl meo pericido
facito, gjor det paa mit Ansvar!
Vastahaddet 1. staket, v. aestim. H’v. =
fastaset.
Vastanje, s. et adj. Sv. Responsor, g«i lubenter
respondet, En, som gjerne svarer.
Vaste, adj. Sy. — faste.
Vastedästet, v. dem. (vastedet) svare Übt,
som snarest.
Vastedattet, v. fad. (vastedet) 1) lade svare,
bringe til at svare: son vastedatti: i aig
gom, han lob svare Nei. 2) nære vcerd at
sv^re.
Vasteded, v. a. B. percutere, slåa.
Vastedet, v. a. respondere, svare: vasted
miuiji mv gacaldagai ala cl. mielde, svar
mig paa mine Suprgsmaal: oudastes va
stedet, svare for sig: su oudast galle va
stedam, for ham svarer jeg, indestaar jeg:
dam mon læm vastedægje, for det svarer
jeg.
Vastedæbme, -dæme, s. (vastedet) Svaren,
Besvarelse: oudast vastedæbme, Borgen,
Loven for.
Vastedkættai, 1) car. verb. (vastedet) uden
at svare. 2) adj. vedf, -kættes, übesvaret,
Vastok, adj. Sy. — faste.
Vastot, v. n. Sy. = fastot.
Vast-pæive, s. B. Fredag (= fasto-bæivve).
Vastus, s. contumacia, seditio, Opscetsighed,
Modstand: vastusa dakkat, gjøre Modstand,
fætte sig op tmob.
Vastuskættai, car. verb. (vastustet) üben at
scette sig op imod, üben at svare imod.
Vastustallat, -stalam, v. a. obloqui, contra
dicere, svare imod, moosige; v. gænge, mod-
sige nogen.
Vastustet, v. a. obsistere, parem esse, re
spondere, staa imod, maale sig med, svare
imod; im mon nagad su vastustet, jeg
kan ikke ftaa mig mod ham; aigokgo muina
vastustet dassai daid goloid? vil du svare
ligt med mig i ditzse Udgifter?
Vasalas, -laga, adj. et s. (vasse) hostiUs,
inimkus, liostis, fiendtlig, fiendsk, hadsl,
Fiende, Uven; soai leiga goabbag guoi
mesga vasalagak, 2uc. 23, 12.
Vasalasvuotta, -vuoda, s. (vasalas) Fiend-
nagadet).
Vast 1. vasti, adv. — fastaiu.
stab.
Vasan, adj. Fl). — vassai.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0873.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free