Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - animal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anima!—anlägga
animal (motsats: vegetativ) från djurriket,
animalisk; djur-, se djurisk, sinnlig, köttslig;
primitiv
animalisk (motsats: vegetabilisk, om föda:
vegetarisk) från djurriket,
djur-animera se egga (upp), uppmuntr-a 2, påverka;
(om bild) göra rörlig — animerad livlig, glad,
upprymd, munter, livad, uppsluppen,
uppeldad, entusiastisk; tecknad (o. rörlig) (film)
animositet se ovilja, hat, förbittring
aning 1 förkänsla, förkänning, föraning,
dunkel känsla 1. föreställning om (ngt
förestående), (ha) på känn, (ibl.) försmak 2
känning, otydlig förnimmelse, dunkel
kännedom, (få) nys om, dunkelt intryck, (ibl.)
instinkt, (ibl. nära) fruktan, misstanke,
farhåga 3 divinationsförmåga, intuition,
intuitiv förnimmelse 4 antydan (om),
tillstymmelse (till), obetydlighet, ’spår’, ’smula’,
’skugga’, ’jskymt’, ’strimma’, (vard.) (inte en)
gnutta — inte ha en aning (om) inte ha ett
begrepp 1. den blekaste aning 1. den ringaste
föreställning-1. idé 1. hum (om), inte veta
någonting 1. det minsta (om), jfr ingenting
aningsfull se förväntansfull, (ibl.) profetisk
aningslös intet ont anande, se under ond,
ovetande (om faran); (neds. för) okunnig,
enfaldig, menlös, naiv, dum
anka tidningsanka, rötmånadshistoria,
rövarhistoria, lögn
1 ankare 1. ankar 1 skeppsankare, (vard.)
’krok’; (mindre) dragg; (byggn.) ankarjärn,
förankring, murankare, bjälkankare, krampa;
(ibl.) ankarslut; (fys.) (magnets)
armerings-järn, armatur, induktor, (ibl.) rotor, stator;
gånghake (i ankarur) 2 fast stöd, fast
(hållpunkt, fast klippa, stödjepunkt, fästpunkt,
(botten)fäste; ytterman (i dragkamp) —
kasta ankar se ankra — ligga för ankar (sjö.)
ligga till ankars, ligga stilla 1. bi; (skämts,
för) ligga till sängs; vara fast — lyfta 1.
lätta ankar hiva lätt, se avsegla — lägga sig
för ankar se ankra; (skämts, för) gå och lägga
sig
2 ankare 1. ankar se 1 tunna 1
ankhonde ankhan(n)e, andrake, (prov.) andrik
ankel fotled, vrist, fotknöl
anklaga ställa till ansvar, åklaga, stämma 1.
sakföra (inför rätta), åtala; beskylla (för) 1,
angiva 4, klandra 1
anklagelse 1 angivelse, åtal, tilltal inför rätta,
stämning, käromål, lagföring, beskyllning,
tillvitelse, klander, förebråelse 2 anklagelse
skrift
anklang 1 klang 1. stämning 1. ton 1. drag som
för ngt annat i minnet, återklang, eko,
reminiscens; anstrykning, tycke, likhet 2
genklang, gensvar, gehör, bifall, gillande — finna
1. vinna 1. väcka anklang få ’folkets öra’, få
ett sympatiskt mottagande, få 1. vinna
insteg, vinna bifall
anknyta 1 (tekn. för) sätta i förbindelse med,
förena 1, förbinda, sammanbinda,
sammanknyta, ansluta till; foga 2 utgå från, ta(ga)
(ngt) till utgångspunkt, gå tillbaka (till),
referera (till), sätta i samband (med),
förknippa, ’koppla’ (till), kombinera, liera 3
knyta 1. ingå 1. inleda (förbindelse med)
anknytning 1 se anslutning 2 2 anknuten
(telefon)apparat 3 se förbindelse 2, samband,
(ett) apropå — med anknytning till med
utgångspunkt från, med anledning av
anknytningspunkt beröringspunkt,
förbindelsepunkt; utgångspunkt, uppslag(s-ända),
början, anledning, (ett) apropå
ankomma 1 (motsats: avgå, lämna) komma,
framkomma hj, nå målet 1. bestämmelseorten,
(ibl.) nå fram; anlända, inträffa, komma
tillstädes, inlöpa ni, visa sig; (om pengar) inflyta
2 (åld. för) beträffa, vidkomma, anbelanga;
se komma an på 1, jfr vad angår — ankommen
(ss. adj.) något skämd; anlupen, skadad, illa
medfaren, illa åtgången; angripen, illa
däran; lätt berusad, lindrigt nykter
ankomst framkomst, hitkomst; (hand.)
ingång, mottagande, erhållande; annalkan(de),
inbrott, inträde
ankra kasta ankar, gå till ankars, lägga till,
lägga sig för ankar, fälla ankar, låta ankaret
gå, (sjö.) låta gå ankaret, (sjö.-sl.) kasta
kroken, sumpa draggen
anlag 1 första början, frö, embryo, (ibl.)
rudiment, jfr ansats 2; utvecklingsmöjlighet,
stoff, gry, löfte 2 (medfödd) böjelse,
benägenhet, (naturlig) fallenhet, håg, sinne, lust,
kallelse, (ha) lätt (för 1. att),
(pre)disposi-tion, läggning; inneboende (medfödd)
förmåga, arvsanlag, åder, ådra, arv, påbrå,
(själs)gåvor 1. -förmögenheter, ’pund’,
själs-gry, begåvning, egenskap
anledning bevekelsegrund, motiv, drivfjäder,
2 skäl, fog, argument, grund, närmaste
(yttre) orsak, (få) tillfälle 1. lägenhet 1.
möjlighet (att), skuld, (ibl.) ’stöt’; (jur.) indicium
— ge anledning till se föranleda — med
anledning av (kanslispr.) i anledning av; på
grund av, med hänsyn till, (ibl. nära) i
betraktande av, till följd av, tack vare — på
förekommen anledning på given anledning,
med anledning av att ngt inträffat
anlete se ansikte
anletsdrag (ansikts)drag; se fysionomi
anlita 1 (hän)vända sig till (ngn för att få
hjälp 1. biträde), rådföra sig med, rådfråga,
begagna sig av, ta(ga) i anspråk 1. till hjälp,
sysselsätta, koppla in (polisen), ’söka’, ’gå
till’, ta(ga) sin tillflykt till, hålla sig till
2 se använda 1, ta(ga) till, tillgripa ni, försöka,
pröva 3 fresta på, sätta på prov, anstränga
— anlitad upptagen, betrodd, eftersökt
anlopp (plötsligt) anfall, chock, stormlöpning;
(an)sats (till språng)
anlupen se under anlöpa
anlägga 1 pålägga ni, anbringa, placera på 1.
intill, fästa, applicera; stryka 1. pensla på
(som grundfärg), undermåla; tillämpa (viss
måttstock 1. norm), utgå från, mäta (ngt)
efter (viss) måttstock 2 grundlägga, grunda,
bygga, dra(ga) fram 1. ta(ga) upp (ny väg),
(hastigt) kasta upp, uppföra, lägga grunden
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
