- Project Runeberg -  Ord för ord : svenska synonymer och uttryck /
81

(1984) [MARC] Author: Johan Palmér, Herbert Friedländer With: Nils Hänninger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - byst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

byst—bälte

byst bröstbild, (ibl.) herm, jfr skulptur 2,
monument; bröst, barm, (vard., stor)
’balkong’; överkropp; (prov)docka, skyltdocka
byta 1 bortbyta ni (mot), avlåta (mot ngt
annat); driva byteshandel, schackra 2
utbyta ni, (ut)växla, ersätta med annat,
ombyta ni; klä(da) om sig, ömsa, (vard.) rigga
om 3 växla 1. tura om, skifta, alternera
(med), avlösa, byta av 4 (för)ändra,
förvandla, förbyta — byta ord se munhuggas,
2 träta — byta ringar se förlova sig — byta
skinn byta gestalt, se vidare under skinn —
byta till sig se förvärva, (kortsp.) ’köpa’
byte 1 utbytande, byteshandel, (ut)växling;
(av samfärdsmedel) omstigning; (i) utbyte 1.
ersättning, (i 1. till) gengäld; jfr ombyte 2
fångst, jakt(byte), villebråd; trofé, ’skalp’,
rov, ’pris’, kap, fång, jfr vinst 1, resultat;
offer (för), prisgiven (åt)
byting barn(unge), flickunge, ’knyte’;
tjuvpojke, vildbasare, sprakfåle, odygdsmönster,
odygdspåse, yrhätta, rustihus(s),(prov.)
vild-skifting; liten skälm, krabat, rackarunge,
(prov.) batting, (vard.) (pojk)vasker, jfr pojke,
pyre

bytta stäva, tina, fjärding, kagge, pyts, balja,

träkärl, laggkärl
byxa byxben, byx; (åld.) brok, (skinn)bracka

— byxor 1 benkläder, (åld.) permissioner,
(åld. o. prov.) hosor; se kortbyxor, knäbyxor,
(vard. o. si.) brallor, tjafs, pantalonger,
’rör’; släcks; jeans 2 underbenkläder,
kalsonger, (vard.) kalsingar; dam(under)byxor,
trosor, ’onämnbara’; (om äldre förh.)
(byx)hol-kar, mamelucker

byxficka — knyta näven i byxfickan inte
öppet (våga) visa sin vrede, behärska sig,
jfr låtsa om intet

1 båda 1. både (subst.) undervattensklippa, se
1 skär 1

2 båda (pron.) bägge (två), både den ene o. den
andre, bådadera, bäggedera; (på) ömse (sidor)

3 båda (v.) låta ana, förutsäga, tyda på, se
bebåda, ge anledning att tro; (bibi. för) omtala,
berätta — båda ihop 1. samman uppbåda,
(samman)kalla, anmana att inställa sig,
buda, ’trumma ihop’

både — och (motsats: varken — eller) såväl

— som, icke mindre — än, lika väl — som,
icke blott — utan även 1. också, inte bara —
utan också, lika mycket — som

båge 1 båglinje, kroklinje, se bukt 1;
bukt-ning, böjning; valvbåge, se valv; (bro)spann;
(fiske.) band 1. gjord (i ryssja); bågstreck,
(mat.) arcus 2 pilbåge, armborst, slangbåge;
(vard. för) (motor)cykel
bågna bugna, böja sig, slå sig, kasta sig, ge
sig, ge efter, svanka, bli skev, digna, svikta,
kröka sig, bukta sig
båk sjömärke, (ibl.) kummel; se 3 fyr

1 bål kropp(en), mellankropp; skrov, (ibl.)
skrott; (ibl.) torso, byst; (om svamp)
växtkropp

2 bål 1 se skål 1 2 vinblandning, punsch, brylå

3 bål flammande (stock)eld, (ibl.) (vård)kas(e);

kättarbål, häxbål; (ibl.) brand, eldsvåda,
eldhav, ’brasa’
båld (motsats: feg; ödmjuk) (åld. för) käck,
djärv 1, manhaftig, hurtig, morsk; (ibl.)
martialisk; se stolt, stark, ädel
bålverk (skydds)värn, skydd, försvar(s-verk),
borg, förskansning, befästning, bastion;
kaj-(mur), kajskoning
bång — med buller och bång se under buller
bångstyrig (om häst) osedig, oregerlig,
svår-tyglad, vrenskande, kollrig, svårkörd; (om
människa) motspänstig, halsstarrig, ’oböjlig’,
’bråkig’; ostyrig, ohanterlig, svårhanterlig,
yster, sprallig, ’galen’, se vild 6, uppsluppen
bår (bl. a.) (lik)kista, katafalk — ligga på bår
ligga på lit de parade 1. på paradsäng, vara
död, se under 2 död — läggas 1. bli lagd på
bår se dö 1

bård kant(ning), list, rand; (sjö.) stada (på
segelduk); inramning, ram, infattning, bräm,
jfr galon; (bokb.) denteller
bås avplankning, avbalkning, avdelning, box,

fålla, kätte, (svin)stia; jfr 1 skrubb: (jäg.)
(lo)-giller

båt fartyg, farkost, skepp, flytetyg, pråm, se
fiskebåt, kanot, motorbåt, roddarfartyg,
roddbåt, skeppsbåt, segelbåt, segelfartyg, ångbåt;
(på svensk) köl; (si. för) sko — ge på båten
se övergiva, strunta i — ro 1. sitta 1. vara i
samma båt vara i samma situation 1.
belägenhet 1. läge, vara lika (illa) ställda, ha ett
gemensamt öde
båta se gagna 1, hjälpa i
båtnad se 1 nytta, fördel 1, jfr nöje 1
bäck se vattendrag

bäcken 1 (anat.) bäckenskål, bäckenben
2 (geol.) dal, bassäng, ’kittel’, tråg 3
(metall)-fat, (ibl. nära) bunke, (flat) skål, (med.)
stickbäcken; (ibl.) cistern, reservoar 4 (mus.)
cymbal, ’grytlock’
bädd 1 se säng 1, sovplats, viloläger,
nattläger; (sjö.) koj; (fågel)bale 2 underlag,
fundament, bäddning, (järnv.) ballast;
(flod)-botten, flodbädd; (timmer)ränna,
(timmer)-fåra; stapelbädd
bädda — bädda för skapa möjlighet till, ge
underlag åt 1. för, underlätta, bereda vägen
för — bädda mjukt för ngn ta(ga) i med
silkesvantar — det är bäddat för det är klart
1. upplagt 1. dukat 1. som gjort för (t. ex.
succé), det ligger väl till för, det blir säkert
(succé), vi (osv.) har (succén) som i en (liten)
ask — som man bäddar får man ligga man får
ta(ga) konsekvenserna
bägare pokal, remmare, kalk, tumlure,
dryckeskärl, (dryckes)horu, kupa; eup,
’buckla’; glas, mugg, sejdel, krus, kåsa,
stop, stånka, välkomma
bägge se 2 båda

bälg 1 se pust 1, bäigverk (i orgel); ’dragspel’
2 (vard., prov. för) buk, måge 3 skinn;
bukskinn

bälga i sig (vard.) pimpla, dricka glupskt,

hälla 1. stjälpa i sig
bälte 1 rem, livrem, svångrem, svältrem,

81

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordforord/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free