Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - divis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
di vis—doktrinär
2 ivrigt prata 1. resonera 1. orda, diskutera
(hit o. dit)
divis (typogr.) se bindestreck
division 1 (mat. för) delning, (filos, för)
indelning 2 (mil.) (armé)fördelning,
(artilleri)-sektion, (taktiskt) förband; (idrott, för) klass
1. grupp (i serietävlan); avdelning (av
domstol, flotteskader); större kommersiell enhet
djungel (tropisk) snårskog
djungeltelegrafen (vard. för) ryktet, skvallret,
sc under skvaller
1 djup (subst.) 1 djuplek; bråddjup, jfr
avgrund 1 2 (mål.) perspektiv, rymd 3 (bildl.)
vidd, omfattning, omfång 4 grundlighet,
gedigenhet, allvar — gå i djupet jfr förlisa
— gå på djupet med grundligt 1. i botten
undersöka 1. pröva, gå till grunden med,
se under 2 grund
2 djup (adj.) 1 (motsats; grund) djupgående,
bottenlös; (om skog) vidsträckt, hundramila
2 (motsats: flat) urholkad, skålig 3 (om
sömn 1. suck, motsats: lätt) tung; (om
tystnad) andlös; (om bugning) vördsam,
vördnadsfull, ödmjuk 4 (om missräkning) stor,
svår 5 (om läggning) allvarlig, innerlig; jfr
rotfast 6 (motsats: ytlig) genomgripande,
meningsfull, djupsinnig, djuplodande, själfull,
ofattlig, svårfattlig, invecklad, underfundig,
outgrundlig, förborgad 7 (mus., motsats:
hög, ljus) låg, dov, kraftfull, mäktig,
malm-tung (klockklang), fyllig, mörlc(lagd) 8 (om
färg, motsats: ljus) mättad, stark, intensiv
— djup- stereo-(verkan) — djupt (adv.,
även) långt (nere), starkt, jfr mycket; (sjö.)
hårt (lastad) — gå ngn djupt till hjärtat göra
djupt intryck på ngn, hårt drabba ngn, gå
ngn till sinnes — djupast innerst (inne) —
djupast sett till sist 2
djupborrande (bildl. för) genomträngande,
skarpsinnig, som går i. tränger på djupet,
inträngande, djupgående
djupfrysa (bildl.) ’lägga på is’, ’frysa’,
’konservera’, ’lägga i malpåse’
djupgående (motsats: ytlig, extensiv) djup,
betydande, avgörande, väsentlig,
genomgripande, grundlig, ingående, djupborrande,
djuplodande, skarpsinnig
djuplodande (bildl. för) djuptänkt, se
djupgående
djupna bli djupare; (om färg) mörkna; (om
mörker) tätna, förtätas; bli mera djuptänkt,
bli allvarligare
djupsinnig djup(tänkt), sinnrik; tänkande,
tankediger, (ibl.) grubblande, spekulativ;
svårfattlig, dunkel; skarpsinnig; (ibl.)
aforis-tisk, anderik
djur se kreatur; villebråd; rå människa, best,
jfr odjur 2; [underligt djur| se särling, jfr
kurre — djur- zoo-, zoologisk, animal(isk),
organisk
djurisk sinnlig, animal, bestialisk, lågt stående,
rå, grov, omänsklig
djärv 1 (om person) dristig, rask o. modig,
resolut, manlig, orädd, frimodig, frejdig,
käck, oförskräckt, (o)förvägen, tilltagsen,
98
oförfärad, oförsagd, tapper, (åld.) båld, jfr
heroisk, våghalsig, dumdristig, oförsiktig,
(vard.) strong, tuff 2 (om plan, företag osv.)
vågad, vittgående, högtflygande,
halsbrytande, avancerad, (ibl.) äventyrlig, högt
(spel) 3 (om person) oförsynt, fräck;
framfusig, oblyg, ogenerad 4 (om uttryck 1.
liknelse) utmanande, alltför fri, drastisk,
obeslöjad, jfr oanständig; (om färg) klatschig,
(vard.) raffig
djärvas sc 2 väga 1, tillåta sig 2
djävlas (vulg. för) bråka, retas; jäklas
djävul hin (onde), den onde, en viss potentat,
hin håle, den lede, den sure, den gamle,
satan, fan (själv), Be(e)lsebub 1. Beelsebul,
Beliar 1. Belial, ’fienden’, Lucifer,
Mefistofeles); mörksens furste 1. ängel, arvfienden,
(den lede) frestaren, förledaren,
vedersakaren; avgrundsande, demon; Hornper,
Hornpelle, gammel- Erik, hin, håken,
Svarte-Petter, skam, skrutt, (åld.) pocker; (en
riktig) sate (till); [djävulen| (även, vard.)
fanken, håken, raggen — djävlar i mig la
mig fan, förbanne mig
djävulsk helvetisk, satanisk, diabolisk,
me-fistofelisk, infernalisk, avgrundslik(nande),
demonisk, infam, skändlig; (ibl.)
vederstygglig, öron(be)dövande; brutal, skadeglad
docerande magisteraktig, magistral,
skolmässig, (i) lärd o. undervisande o. överlägsen 1.
mästrande 1. tvärsäker (ton); von oben,
nedlåtande, med en klapp på axeln
dock se likväl, emellertid, däremot, å andra
sidan; (nu) en gång, (det) förstås
docka 1 marionett, kasperfigur; modellfigur,
(prov)byst., mannekäng; modeapa,
modeslavinna, modedam, fjolla, våp, lyxkvinna,
lyxhustru; viljelöst redskap, ’verktyg’
2 (fackspr.) gatstöt, se jungfru 3; (byggn. för)
klots, kloss, ståndare, tapp; liten pelare
3 (om garn 1. silke) knippa, bunt, (ibl.)
härva
doft 1 vällukt, arom, bouquet, krydda,
parfym, essens, lukt 2, (ibl.) rökelse; ’skimmer’,
är 1. air, anstrykning 2 2 (mjöl)damm, pulver;
aning (mjöl)
dofta 1 lukta (gott); (ut)sända 1. sprida (sin)
doft 1. ’parfym’ 2 (kok. för) lätt överströ ni
1. pudra (med mjöl), smaksätta (med vin 1.
likör)
dogm (teol. för) (läro- 1. tros)sats, regel,
läronorm, tes, fastslagen sanning, huvudsanning,
doktrin
dogmatisk 1 (teol. för) dogmtrogen,
bekän-nelsetrogen, rättroende, rigoröst renlärig,
rättrogen, ortodox 2 dogmbunden,
doktrinär, formalistisk 3 självsäker, ensidig; (ibl.)
tvärsäker, kategorisk 4 (motsats: skeptisk,
empirisk) (filos, för) okritisk, rationalistisk
dok nunneslöja, se slöja 1
doktorsavhandling akademisk avhandling,
gradualavhandling, dissertation
doktrin lärosats, dogm; lära; vetenskap
doktrinär som ensidigt 1. envist följer en viss
lära, bunden av en lara, ensidig, osmidig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
