Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - duktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktig—dunkel
duktig 1 (motsats: rädd, feg) rask, käck,
hurtig, bra, tapper, oförskräckt, karsk,
be-hjärtad, hel (karl), handfast, (åld.) gäv,
(vard.) klämmig, tuff, strong; (motsats:
svag; sjuk; mager) kraftig, frisk och färdig,
se frisk i, återställd, stark, jfr spänstig 2;
välmående, frodig 2, knubbig, ’stadig’
2 (motsats: dålig, undermålig) hederlig,
präktig, rejäl, redig, aktningsvärd, skicklig 1,
kvalificerad, ’stark’ (i ett ämne), duglig 2,
händig, behändig, dugande, kunnig,
förfaren, utmärkt, förträfflig, prima; driftig,
färm, smart, slängd; (vard. o. si.) ’styv’,
’vass’; ’rivande’, (prov.) hörk 3 (motsats:
omärklig, ’klen’) se grundlig 2, kraftig,
försvarlig, riktig; se rundlig, (vard.) rekorderlig
— duktigt (adv., även) bra marscherat; väl
rutet (lejon); med besked, med kraft,
duktiga tag; glupskt, häftigt; riktigt, kapitalt;
(roa sig) tappert
dum 1 (motsats: begåvad, snabbtänkt,
intelligent, klyftig, klipsk) obegåvad, enfaldig 1,
abderitisk, oläraktig, inskränkt, bornerad,
stupid, ointelligent, intelligensfri, imbecill,
klen till förståndet, fåraktig, fårskallig,
åsneaktig, nötaktig, dum som spån,
spån-dum, (vard.) tjockskallig, tjockhuvad,
’korkad’, noskig, knäpp(ig), knasig (i bollen),
jönsig, klantig, hispig, (prov., vard.) töntig;
bakom (flötet), tom i bollen, som etl
urblåst ägg; (ibl.) slö, trög(tänkt), se fjollig,
jfr otrevlig, okamratlig 2 (motsats:
förståndig, förnuftig, klok) oklok, dåraktig,
narraktig, ovis, oförståndig, oförnuftig, jfr
huvudlös; se tafatt, jfr bortkommen 2 3
(motsats: läglig, lämplig, välbetänkt) förtretlig,
obehaglig, förarglig, tråkig, jfr ledsam 3;
(inte så) dålig 1. oäven 1. bakvänd, jfr oläglig,
tokig, fånig — dumt (adv., även) (det var)
’månljust’, ’ljusblått’ — bära sig dumt åt
se fjanta — dumt nog se tyvärr —- inte så
dumt inte illa, se under illa 5, ganska bra —
vara dum (även) ha klent 1. dåligt huvud,
ha svårt för att fatta, inte ha varit med
när krutet fanns upp; ha svårt för att fatta
galoppen 1. schäsen, inte vara med på
noterna
dumbom dumhuvud, dumskalle, dumsnut,
dummer, dumming, tok, narr, galning,
abderit, ’idiot’, (blå)dåre; får(skalle), åsna,
träskalle, fåntratt, tjockskalle, (tok)stolle,
täljetok, (dummer)jöns, (ärke)nöt, ärans nöt
1. fä, torsk, pundhuvud, fån(e), (vard.)
tosing, (en) laban, klantskalle, (prov., vard.)
tönt; (om kvinna) våp, tossa, gås, fjolla,
tosa, toka
dumdristig oförvägen, förvägen,
besinningslös, jfr förhastad, oförsiktig; oöverlagd,
obetänksam, överilad, huvudlös, desperat 2,
övermodig, överdådig, halsbrytande, farlig,
vågad
dumdryg inbilsk, fåfäng, (dum)högfärdig,
(dum)viktig, högdragen, högmodig, ’hög’;
uppblåst, uppöst, övermodig, krävstinn,
bonddryg, kavat, kaxig, ’grötmyndig’, (vard.)
106
snorkig, stroppig, knasig, (vulg.) skitviktig;
bornerad, övermaga
dumhet 1 inskränkthet, okunnighet, enfald 1,
obegåvning, klent förstånd, stupiditet, idioti,
oförnuft(ighet), oförstånd, oklokhet 2
obetänksamhet, taktlöshet, missgrepp,
lättsinne, dåraktighet, dårskap, galenskap,
felgrepp, jfr 1 fel 2, fadäs, tabbe, se blunder;
tokighet, narraktighet, tokeri, sotti’s, betis;
[dumheter] (även) se struntprat;
larv(ighe-ter), barnsligheter, pjoller, fåneri, tokerier;
(ibl.) pekoral; (vard.) tjafs, fnosk, fjolleri,
blarr, trams; ’konster’, se ofog — prata
dumheter prata strunt, nonsens, skräp,
smörja, persilja, gallimatias, i nattmössan,
1 vädret, (vard.) tramsa, se 2 yra 2, svamla,
(vard.) jämsä
dumma sig se fäna 1, dabba sig
dummerjöns se dumbom
dumpa 1 sänka (avfall i havet), lossa, stjälpa
ut 1. av, tippa 2 sälja till underpris, slumpa
bort
dumping 1. dumpning 1 tippning, avstjälpning
2 försäljning till underpris, illojal
konkurrens
dumsnut se dumbom
dun liten lätt fjäder; fjun
dunder 1 se buller 1, mullrande, smattrande;
(ibl.) åska, tordön; explosion 2 (vard. för)
hembränt (brännvin), finkel, (smuggel)sprit,
’dynamit’ — dunder- svår 1. allvarlig (miss,
blunder)
dundergubbe 1 krutgubbe, kärngubbe 2 se
drinkare
dundra 1 dåna, braka, bullra, 2 skramla 1,
slamra, rulla, skrälla, döna, mullra, ’åska’;
runga, smattra, larma, dunka, hamra, knalla,
skalla 2 hålla straffpredikan, hålla räfst och
rättarting, ivra 1. fara ut (mot), ’ljunga’ (mot),
slunga (sina) bannstrålar (mot), svära,
gorma, domdera, jfr 1 bråka 1 — dundrande
se ståtlig, präktig 1; överväldigande (fiasko),
fantastisk, jätte-(succé);(om värk) se våldsam
dunge (liten) lund, trädgrupp, trädklunga,
(i högre st.) hult, jfr skog
dunig dunklädd, dunmjuk, (små)luden,
fju-nig; persiko- (hy)
1 dunk behållare, kanna, ’flaska’; (fiske, för)
(färskvattens)tunna
2 dunk 1 dovt buller, dunkande, bultande, dån
2 tungt slag, bultning, stöt, smäll, knuff,
puff 3 kurragömma, klubbis, ’bo för bisen’,
’hök och duva’, (prov.) (leka) gömme 1. pjätt
dunka se bulta, hamra 2, jfr dundra 1, (om
maskin även) ’gå’ — dunka på1 (även)
knacka (på); bearbeta; se prygla
1 dunkel (subst.) halvmörker, skymning, dålig
belysning, klärobskyr, skugga, mörker,
’natt’, ’dimma’; (i) skymundan; suddighet,
otydlighet, ovisshet, oklarhet, mystik
2 dunkel (adj.) 1 (motsats: ljus) halvljus,
mörk 1, skum, halvmörk, skymningsartad,
skymlig, (ibl.) skuggig; töcknig, töckenhöljd,
dimhöljd, dimmig, molnhöljd, molnig, mulen
2 (motsats: klar) se oklar, halvgenomskinlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
