Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - flerstädes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flerstädes—floskel
ett, mångfaldig, mångdubbel; [flerfaldiga]
många, se under mången
flerstädes på flera 1. rätt många 1. åtskilliga
ställen, mångenstädes, här och var, här och
där, ställvis, fläckvis
flerstämmig mångstämmig, polyfon
flertal 1 (motsats: minoritet) majoritet,
övervikt, pluralitet 2 (motsats: singular)
plural(is), pluralform 3 [ett flertal] en del,
några, somliga, ett (stort) antal, många,
åtskilliga, flera; [flertalet] (även) de flesta,
det övervägande antalet, största antalet,
större 1. största delen, lejonparten, litet var,
litet till mans; ’mängden’, ’folket’
flerårig mångårig, perenn
flest — de flesta se majoriteten
flexibel (motsats: rigid) böjlig,
anpass(nings)-bar, smidig, (lätt)rörlig, benägen för
förändringar, föränderlig; (vard.) flex-(tid)
flexion 1. flektion (språkv.) se böjning 3
flextid (vard. för) flexibel arbetstid
1 flicka (subst.) 1 flickebarn, flickunge,
back-fisch, (vard.) tös, tösabit, tulta, rulta, (liten)
stulta, (flick)stumpa, jänta, jäntunge,
duvunge, (flick)snärta, yrhätta; lilla(n), pulla,
kicka, tutta; (prov.) fänta, stinta, gräbba,
däka, (i Sydsv.) (tösa)vina; (ung) fröken, ung
dam, (poet.) tärna; ung (ogift) kvinna,
jungfru 1, (åld. o. skämts.) (ung)mö; (vard. o.
vulg.) tjej, ’böna’, ’myra’, ’krok’, ’brud’,
brallis, ’pudding’, tjack, ’donna’, grej;(neds.)
gås, våp, sjåp, lolla, nippertippa, näspärla,
surpuppa, jfr argbigga; slyna, stampa, slinka,
hoppa, jfr glädjeflicka 2 fästmö, käresta,
väninna, ’flamma’, ’chans’ 3 se hembiträde,
barnsköterska, bonne; se uppasserska
2 flicka (v., åld. för) sula, se reparera 1 — flicka
in se inskjuta 2
flickaktig ungdomlig; blyg, jfr jungfrulig 1;
feminin, sipp, pryd, sjåpig, mamsellaktig
flik snibb, hörn, udd, kil, spets, skört;
utskjutande del, tipp, klaff (på kuvert),
’tunga’, (på registerkort) tabb; (tekn.) vinge;
remsa, klut, trasa
flikig snibbig, uddig, ’tandad’; (bot., motsats:
hel) flikad, delad i flikar
flimra blänka oroligt, lysa med dallrande
sken, dallra, darra, svirra, glittra, skillra,
skymla (för ögonen)
flin (vard. för) fnitter, fniss(ande), flabb,
(vard.) flarns, jfr skratt; brett leende, grin;
försmädligt löje, hångrin, kallgrin
flina (vard. för) hånle, kallgrina, skratta (rått 1.
fult 1. opassande), ’grina’, fnissa, fnittra;
[flina åt] gyckla med, bele
flinga 1 snöflinga, snöstjärna, (prov.)
lappvante, lapphandske 2 tunn splittra, flaga
flink se snabb, ledig, vig, oförtruten, duktig,
duglig, driftig, skicklig; händig, slängd,
habil, smart, pigg, (prov.) snuddig — flinkt
(adv., även) se snabbt, 2 fort
flint (vard. för) 1 panna, ’planet(en)’ 2
hårlös plätt, se flintskalle
flintskalle flint, (flint)skallighet, kal hjässa,
(vard.) ’måne’, ’månsken’, ’biljardboll’
144
flintskallig se skallig 1
flirt se flört
flisa splittra, (litet tunt) stycke, (trä)sticka,
spån, avspjälkad bit, flaga, skärva, (prov.)
speta, spåga; (tunn) (sten)platta, avsprängd
1. avslagen del, jfr brottstycke; [flisor] splitter,
flis, skärv
flisig seflagig, skiffrig, splittrig, skärvig, ojämn
flit arbetsamhet, idoghet, strävsamhet; nit,
trägenhet, oförtrutenhet, drift, raskhet,
(arbetsiver, (åld.) id, ävlan; energi,
arbetsintensitet, aktivitet, ihärdighet — med flit
se avsiktligt
flitig 1 (motsats: lat) arbetsam, verksam,
oförtruten, oförtröttad, outtröttlig, trägen,
strävsam, idog, ihärdig, nitisk, energisk,
(arbets)villig, ambitiös, (ibl.) trogen 2
oavbruten, idelig, stadig, ofta upprepad,
stän-dig(t återkommande) — flitigt (adv., även)
se ofta
1 flock (-en) 1 hjord, skock, kull, svärm;
(boskaps)drift; koppel 1. släpp (hundar);
(fisk)stim; skara, (folk)samling, (folk)hop,
sällskap, (prov., i Sydsv.) lyng; krets, lag,
klunga, klick, kotteri; följe, tåg, band, gäng,
liga, hord, anhang, jfr mängd 1, massa 2,
1 hög 2 avdelning, grupp, här(skara), kår,
tropp, trupp, falang 3 (om blomställning)
klunga, knippa 4 flocka, tova, tofs, (ull)tapp,
(snö)flaga, flinga — gå i flock (och farnöte)
med vara i förbund med
2 flock (-et) (samling) dun 1. fjun, ludd, lugg;
flockull, stoppull, kamull; (ull- 1.
silkes)-avfall
flocka sig samla sig (i flockar), flockas,
skocka sig, skockas, hopa sig, sluta sig samman,
gruppera sig, samlas, fylka sig, fylkas,
gytt-ra ihop sig, trängas, bilda klunga
flockvis i (skilda) flockar, se massvis, hoptals
flod 1 se vattendrag 2 (motsats: ebb,
lågvatten) flodtid, stigande (tid)vatten,
högvatten; tidvattensvåg, springflod;
(våröversvämning, vattuflod, syndaflod 3 (bildl.)
se ström 5, flöde — i floder (även) i
(vattenmassor; ymnigt, i myckenhet, i mängd
flop [flåpp] misslyckande, fiasko, ’bomskott’
1 flor tyll, krusflor, sorgflor, kräpp, gas, skir,
barège; ansiktsflor, hattflor, fluff, slöja, dok;
(mygg)nät; täckelse, ’sky’
2 flor fägring, skrud, full blomning 1. blom
1. blomstring, skirt blomsterflor;
blomstringstid); hög(sta) utveckling, höjdpunkt,
kulmen, höjden av utveckling, välstånd —
stå i fullt flor (även) stå i sitt skönaste flor,
florera, se blomstra, (åld.) stå i sin fulla
pryd-ning
florera 1 (bot.) stå i fullt flor, se 2 blomma
2 växa, utveckla sig, frodas, prunka;
trivas; ha sin blomstringstid, se blomstra 3; ha
stor utbredning, (om rykte) se cirkulera 3
floskel svulstig o. tom 1. intetsägande fras,
svulstighet, bombasm, bombast, klyscha,
vältalighetsblomster, stilblomma,
’praktblomma’; [floskler] fraser, se under fras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
