Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - främja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främja—fuktig
frielse, förlossning, förlossande, omvändelse,
’återlösning’, (ibl.) saliggörelse,
salighet(s-tillstånd), försoning; frälsande hjälp,
bärgning
främja befordra, tillgodose, hjälpa fram, föra
framåt, driva fram, verka för, (verksamt)
bidra(ga) till, förbättra, höja, påskynda,
(under)lätta, gagna, gynna, favorisera,
gynnsamt påverka, uppmuntra 2, (under)stödja,
ge (under)stöd åt, ’intressera sig för’, jfr
omhulda, (ibl.) stimulera (intresset för);
bereda framgång åt, ge vind i seglen; (ibl.)
bevaka, lägga hyende under lasten
främling utlänning, resande, turist; hemlös,
(en) främmande; (ibl.) obekant,
utanförstående, utomstående, utbörding 1. (vard.)
utböling, utsocknes(folk), gäst, outsider;
icke hemmastadd, icke (vara) lokaliserad;
(vara) obevandrad 1. okunnig (i), jfr 2
främmande
1 främmande (subst.) 1 gäst(er), inbjudna,
besökande, (ibl.) resande; (ha) besök 1.
mottagning 1. kalas, jfr bjudning 2 jfr främling
2 främmande (adj.) 1 (motsats: inhemsk,
inrikes, svensk, infödd) utländsk, utrikisk,
utrikes, exterritorial, extern; införd 1.
importerad från utlandet; välsk(a seder);
exotisk; avlägsen, jfr främling 2 (motsats:
anhörig, närskyld, släkt, medlem, husets folk)
utomstående, oskyld, obehörig, främling 3
ovidkommande, icke tillhörande, onaturlig,
omaka; obekant, okänd; ny, sällsam,
ovanlig, märkvärdig, egen(domlig), besynnerlig,
underlig, förvånande, överraskande 4 (känna
sig) bortkommen — ställa sig främmande för
låtsa sig icke känna (ngn), visa sig kyligt
tillbakadragen gent emot — vara 1. stå
främmande för 1 vara oförenligt med,
icke gå ihop med, icke vara tillämpligt
på, vara irrelevant för, vara fjärran från,
ligga utom 2 vara okunnig om 1. oerfaren i 1.
obekant med, sakna kännedom om, sväva
i okunnighet om, vara analfabet i, icke ha
att skaffa med, icke vara delaktig i; icke
förut ha lcänt 1. prövat på 1. erfarit 1. hyst,
ligga ngn fjärran 3 stå kall 1. kylig 1.
likgiltig i. oförstående i. otillgänglig för, vara
likgiltig för, icke intressera sig för, vara
avvisande
främst l (motsats: bakerst, sist) längst
framtill, längst kommen 1. hunnen, se
först 1, bland de första 1. främste 1. yppersta
1. bästa, på hedersplats, nummer ett;
ledande, högst, non pius ultra 2 se framför allt
— först och främst se framför allt, pro
pri-mo — i främsta rummet se först, framför
allt — ligga främst (idrott.) leda, ligga först,
’toppa’
frän 1 (om smak o. lukt, motsats: mild,
behaglig) skarp, besk, bitter, kärv, stark,
stickande, vidrig, vedervärdig, stinkande,
illaluktande, motbjudande, obehaglig, ’elak’,
strong (fisklukt) 2 (om person 1. exv. svar,
motsats: älskvärd) avvisande, amper, sträv,
(ibl.) ohövlig, snäsig, (vard.) luff; (ibl. nära)
cynisk, ohöljd, ’hårdkokt’, sardonisk
frände se släkting, jfr släkt 2
frändskap se släkt 3, jfr släktska/i:
överensstämmelse, (själslig) sympati, (kem.)
affinitet
fräsa 1 brusa, frasa, ’sjuda’, ’jäsa’, väsa,
’vissla’, gnissla, vina; puttra, bubbla,
fradga, skumma, frusa; gnistra, spraka; spruta,
m(o)ussera, pösa, bornera 2 snyta (ut); fnysa,
(små)spotta, ilsket utbrista, se fara ut (mot)
under 2 fara, (av)snäsa 3 hastigt
upphetta iu, fräsa upp, halstra, bryna, steka (upp)
fräsch 1 (om sak, motsats: gammal,
begagnad, ankommen) se frisk 2, mjäll, 2 ny 2;
nygjord, nystärkt, nystruken, ren, prydlig,
glänsande 2 (om person, motsats: vissen)
blomstrande (hy); ungdomlig(t frisk), väl
bibehållen, daggfrisk, nätt
fräscha upp se friska upp 1
fräschör (ungdomlig) friskhet, charm, glans
fräta angripa, upplösa iu, förtära, tära (sig),
’äta’ 1. ’gnaga’ på, ’äta’ 1. ’gnaga’ sig in,
bränna, etsa; kvälja, mola, ’nöta’, ’pyra’,
’gro’, jfr 2 plåga — frätande (även) (kem.)
kausti’k
frö 1 frökorn, (sädes)korn, kärna,
utsäde(s-frö); spor 2 embryo, begynnelse, början,
upprinnelse, upphov, ansats, ursprung,
uppkomst; (grund)orsak, ’rot’; ämne 3 se
buse 2, slyngel
fröjd (motsats: sorg) se glädje, lust 2;
upprymd 1. munter 1. glad (sinnes)stämning,
upprymdhet, uppsluppenhet; nöje 1;
hänryckning, extas
fröjda 1 se glädja 2 (vard. för) dansa —
fröjdas se glädja sig
fröjdefull fröjderik, se glad 4, rolig 1
fröken 1 ogift kvinna, jungfru 1, (åld. 1. neds.)
mamsell, (vard.) ’tant’, donna; jfr 1 flicka 1,
(neds.) nucka 2 lärarinna, barnsköterska;
biträde, expedit(ris), servitris
fuffens smussel, se knep 1, (fula)
manipulationer, (vard.) fiffel, fuffel, kuckel; skämt,
gyckel, upptåg, ’spektakel’; se ofog
fuffla (vard.) se fiffla
fukt (motsats: torka) fuktighet, fuktig luft,
vattenånga, imma; väta, unkenhet
fukta 1 väta, 2 blöta 2, (tekn.) anfukta,
(sjö.) natta (däcket), (fackspr.) dampa (före
pressning); stänka, (prov.) dänka; (ibl.)
doppa i, bestänka, begjuta, övergjuta med
vatten, hälla (ngt) på 1. över (ngn), (in)dränka,
syfta (malt) 2 bli i. vara fuktig(t) — fukta
sig 1. fuktas tåras, t åra sig, bli skum (av
tårar), vätskas, vätska sig, (ibl.) immas,
imma sig
fuktig 1 (motsats: torr) se våt, däven,
(ge-nom)fuktad, unken, rå, vätt; vattenhaltig,
vattensjuk, vattendränkt, blöt, sur, sänk,
sidlänt, (fackspr.) humid, (med.) vätskig;
dimmig, immig, dunstig, immande,
rinnande, fuktande, vätskande, regnig,
(regn)dus-kig, (ibl.) daggig; regnsjuk, regnrik 2 tå-
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>