Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hugga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i högsta hugg—human
första hand — i högsta hugg färdig 1. beredd
att hugga till 1. att handla — på hugget
(vard.) se på bettet
hugga 1 ge ett hugg, rikta ett hugg (mot),
anfalla; bana (sig väg); fånga (med ljuster),
fälla (skog 1. träd), driva (timmer), avverka
(skog), röja, (prov.) skoga; klyva (ved),
stycka, bila, sönderdela, splittra; bryta (kol);
(med spade) (av)jämna 1. avsticka; forma,
hugga till 1, tukta (sten), tillverka 2 (prov.
för) skära, meja, slå, ’skörda’ 3 ge ett slag
1. en stöt, hacka, bita (till), nafsa, nypa,
snappa, nappa, ’vara i taget’, sätta klorna 1.
tänderna i; stöta 1. sätta (sporren 1), driva in
4 (vard. för) gripa 1. fatta tag i, fasttaga lu,
få fatt på, fånga, fatta, (vard.) grabba (tag i);
bringa i sitt våld, sätta sig i besittning av,
slå sina klor i, lägga handen på, (olovligt 1.
oärligt) bemäktiga sig, (vard.) knycka, saxa,
se stjäla 1, ’anamma’, ge sig av med, fara av
med; gripa, infånga, knipa, knipsa, häkta,
’haffa’ 5 sticka 1. stinga 1. värka 1. ila 1.
rista 1. knäppa 1. hugga till; skaka till 6 (sjö.,
om båt) göra häftiga stötar 1. ryckningar,
stöta, ’hacka’, rycka, ligga o. slå (mot botten
1. stranden) — hugga sig fast söka få fäste,
bita sig fast, gripa tag (i), sätta sig fast,
haka upp sig (på), fastna (på) — hugga av
1 (med hugg) frånskilja ni, (av)skilja
(huvudet från kroppen), lösgöra, avlägsna;
nedhugga ni 2 förkorta, kapa, stympa, stubba,
kupera, amputera; underkvista, hamla
(grenar o. toppar) 3 hugga itu 4 hastigt 1. tvärt
avbryta ni, göra slut på, ’bita av’ 5 avmeja ni,
slå — hugga fast gripa fast i 1. tag i, hugga
tag i, fastta(ga) ni, (vard.) hugga fatt; klamra
(sig) fast — hugga fatt (vard. för) hugga fast;
gripa sig an med — hugga för sig glupskt
ta(ga) för sig, tillskansa sig, riva 1. kapa 1.
rafsa 1. raka 1. skrapa 1. kara åt sig, (vard.)
grabba för 1. åt sig, korpa; ta(ga) bra betalt,
roffa åt sig, se sko sig under 2 sko, ta(ga) sju
för tu, håva åt sig; se pungslå — hugga i1
(vard. för) gripa fast i (ngt), hugga tag i (ngt),
suga i1; ta(ga) i1 (på skärpen 1. av alla krafter),
sätta till med, ta(ga) itu med, gripa sig an
(med), med iver börja, lägga manken till,
ta-(ga) stortag, gå på1; bli häftig, ’klämma till’,
’drämma till’; häftigt falla in (i talet), hugga
in — hugga i sten se dabba sig, misstaga sig —
hugga in 1 [hugga in på] (häftigt) angripa, se
anfalla 3, göra chock; gripa in, gripa sig an
med 2 (in)rista, inmejsla ru ; driva in 3 tadla,
hacka på, jfr kritisera 2, (häftigt) ta(ga) till
orda 1. falla i talet 1. falla in, hugga i —
hugga ned fälla; avhugga ni, uthugga ra,
sönderhugga ra, stycka; nedgöra, döda, nedsticka
— hugga ned på slå ned på, angripa 2 —
hugga tag i se hugga fast — hugga till 1 se
hugga 1, tillyxa ra, (vard.) ’klämma till’;
sticka, se hugga 5 2 göra slag i saken; [hugga
till med] på försök 1. på måfå komma (fram)
med, ’klämma i’ med, gissningsvis försöka
(med), gissa 3 ta(ga) till, överdriva 4 dra(ga)
till (med), begära (för mycket), hugga för
sig — hugga upp hacka upp; göra hål på,
uthugga ra, bana 1. hugga (en väg); (med yxa)
röja 1. ta(ga) upp (brandgata); stycka;
(sjö.) hugga sönder (fartyg), ’skrota ned’ —
hugga nt hugga slut på; nedhugga ra,
fullständigt avverka, skövla; hacka ut;
(ut)-forma, snida, skulptera, utmejsla ra — vara
hugget som stncket komma på ett ut, vara
likgiltigt — varken hugget eller stucket
varken hackat eller målet, se under 2 hacka
huggare 1 se sabel 2 se timmerhuggare 3 se
hejare, bjässe, (vard.) tusan till karl; det var
fan
hugna (i högre st. för) bringa glädje 1.
tillfredsställelse, glädja, trösta, lisa, hugsvala,
uppmuntra, (ibl.) belöna; ge 1. förläna,
benåda (med), ’gynna’ (med)
hugnad (i högre st. för) glädje, fröjd, tröst,
fägnad, tillfredsställelse
hugnesam hugnande, hugnelig, fägnesam,
fäg-nelig, fägnande, glädjande, ’glad’, tröst(e)rik,
tröstefull, tröstande, hugsvalande, lisande,
tillfredsställande, angenäm
hugskott (plötslig 1. förflugen) idé, infall 2,
tom förmodan, gissning, förflugen tanke
hugstor (åld. för) ädel, högsint; stolt, högt-
strävande, ärelysten
hugsvala se trösta
huj — i ett huj (vard. för) med fart, med kläm,
på 1. i(nom) ett ögonblick, se genast 1, snabbt,
plötsligt
huk — på huk hopkrupen, hopkurad, [-(ned]hukad,-] {+(ned]-
hukad,+} hukande, halvsittande, framåtlutad
huka sig krypa (i)hop, kura (ihop), böja sig
ned, böja ned huvudet, ta(ga) betäckning,
(ibl.) ducka
huld (i högre st. för) 1 vänlig, välvillig,
tillgiven, förbunden, hängiven, kärleksfull, öm,
mild; vänligt sinnad 1. stämd, välsinnad,
(väl) bevågen, gunstig, nådig, ynnestfull,
gynnsamt stämd, huldrik, huldsalig,
gunst-benägen; (ibl.) trogen, trofast 2 älskvärd,
älsklig, ljuv, ljuvlig, intagande, vinnande,
täck, täckelig, vän, blid
huldhetsed se trohetsed
huldra skogsfru, skogsrå, skogsjungfru,
skogssnuva, (prov.) vittra 1. vitra, lövjerska, (ibl.)
älva, trollkvinna; fe, nymf, dryad, siren
hulka gulpa, gråta, snyfta
hull kött, hullighet, välmåga, se 1 fetma 1 —
med hull och hår helt och hållet, fullständigt
huller om buller 1 (adv.) om vartannat, utan
ordning och reda, slarvigt, i brokigt virrvarr,
i oreda, i en enda röra, upp och nedvänt,
kaotiskt 2 (ss. subst.) oordning, jfr kaos 2
hulling hake, (ibl.) krok, tagg
hult (i högre st. för) (skogs)dunge, skog,
skogsbacke, lund, hage
hum (svag) aning, glunk, (få) nys (om), (få)
reda (på), (ha en) svag kännedom, (ett)
’begrepp’ 1. (en) ’idé’ (om)
human (motsats: hänsynslös, rå, barbarisk,
grym, inhuman) (sant) mänsklig,
(människo)-vänlig, god 2, ömsint, barmhärtig,
misskundsam, ädelmodig; förstående, tillmötesgående,
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
