Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kitslig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kitslig—klandra
2 (si. för) fängelse, (härads)häkte, (vulg.)
’bur’
kitslig 1 (om person) retsam, (små)elak,
för-tretlig, förarglig, obehaglig, irriterande,
småaktig, vrång, (vard.) nedrig, (si.) ’grund’,
ky-mig, (ibl. nära) kinkig o. kritisk; snarstucken,
Iättretad 2 (om sak 1. situation) svår,
besvärlig, brydsam, försåtlig, snärjande —
vara kitslig anmärka på småsaker, gärna
komma med ’nålsting’
kitslighet småaktighet, retsamhet,
snarstuc-kenhet; retsam 1. småaktig kritik 1.
anmärkning, trakasseri(er)
kittel se kokkärl; (färg)kyp
kittla 1 kittlas; klia, killa, pirra, pricka, raffla,
irritera, krypa (i ngn), (vard.) prilla, pilla 2
reta, sporra, stimulera; ’smeka’ (ngns
fåfänga)
kiv (ideliga) tvist(er), ofred, slit, gräl 1, jfr
1 strid 2— på (pin) kiv för att trotsa 1. retas, av
motsägelselust, av oppositionslystnad, av ren
envishet 1. illvilja, på (rent) trots, (ibl.) på
skoj, i alla fall, jfr likväl
kivaktig se grälsjuk, retsam 1
kivas 1. (ibl.) kiva träta, tvista, gräla, vara
osams; bändas (med), (ibl.) strida 1. ivrigt
tävla (om); rivas, slitas, nappas, (vard.)
tampas, se slåss 2 under 2 slå; (små)retas,
tetas; jfr munhuggas
kjol 1 (åld.) kjortel, (skotsk) (mans)kilt,
(grekisk 1. albansk) fustanella(för män); (åld.)
(under)stubb, (prov.) stack 2 kvinna,
fruntimmer, ’kjoltyg’ — hänga (ngn) i kjolarna
se hänga efter 1
klabb 1 kort tjockt trästycke, (ved)trä, klamp,
klump, kloss; (fiske.) flöte 2 (prov. för) kält
skär, kobbe 3 klabbföre, sörja, tö, stöp 4 se
1 smörja 2 — hela klabbet (vard. för) hela
bråten, allt, se under all 4
1 klack — slå klackarna i taket roa sig, festa 1
2 klack se 2 kläcka
1 kladd 1 se utkast 2 kassakladd, memorial
3 kladdbok, anteckningsbok
2 kladd 1 kladderi, kludd 1 2 dåligt 1.
klad-digt bakverk; klimp, klump; se 1 sörja 3
3 kladd 1. kladder (målar)kludd, fuskare,
slarver, jfr stackare
kladda 1 smeta, klabba, röra ihop; smutsa 1.
smörja 1. smeta ned; kleta 1. klibba (fast);
tumma (på); plumpa, sudda, kludda, klottra
2 [kladda på 1. med] dalta, smekas, vänslas,
kramas, ta(ga) 1. tassa 1. tafsa 1. taffla på,
(vard.) kela; kurtisera, (vulg.) hångla —
kladda ned 1. ner sig se grisa ner 1. till (sig)
kladdig 1 (motsats: genomgräddad) degig,
’dödbakad’; (motsats: ren) smörjig,
nersmord, snaskig, jfr klibbig 2 se suddig 1,
kluddig, klottrig 3 lätt berusad; alltför
smeksam; (vard. för) sliskig, äcklig
klaff lucka, lock; (fällbar) skiva (på möbel);
(sjö.) spärr, pali; (anat.) valvel, ventil,
hjärtklaff; skrivklaff, se 1 byrå; (axel)slejf,
axelklaff; (mus.) tunga (på blåsinstrument);
flik (på kuvert) — hålla klaffen (vulg. för)
tiga
klaffa (bildl., vard. för) passa ihop, gå ihop,
stämma; fungera (bra)
klafsa (vard. för) plumsa, pulsa; glappa,
kippa, sjafsa, tjafsa, (prov.) tjaska
klaga 1 se jämra (sig) 1, ropa ve (och
förbannelse), veklaga, ropa i himlens sky
2 beklaga sig, beskärma sig, 2 knota, yttra
(sitt) missnöje 1. (sin) ledsnad, klandra,
kve-rulera, (vard.) kvirra; (vard., prov.) gnöla;
[klaga över] (även) påtala 3 (jur.) anföra
besvär 1. klagomål, besvära sig, vädja (till
högre rätt), överklaga — klagande se
jämmerlig 1, gnällig 2, kverulerande, suckande,
jfr sorgsen, gudsnådlig; (mus.) lamentoso
klagan 1 se jämmer 1, gnäll, beskärmelse,
veklagan, verop, gny, jämmerlåt, klagolåt,
klagorop, klagoljud, sorgelåt; ramaskri,
jeremiad, klagosång, ’klagovisa’, ’litani’a’,
lamentation 2 klagomål, knot, missnöje,
(vard.) klank(ande), ’gnissel’ 3 (jur.) (anföra)
besvär
klagolåt se klagan 1, gråt
klagomål se klagan 2, (ibl.) utgjutelser, (vard.)
kvirr(ande)
klagosång klagodikt, sorgedikt, sorgekväde,
elegi, gravsång, nenie; se klagan 1
klagovisa se klagan 1
klämmer 1 (typogr.) hakar, hakparenteser;
parentestecken; sammanfattningstecken ({)
2 (fackspr. för) skruvställning, krampa,
kramla, hake, klämmare, klämma, sinka (för
porslinslagning); häftklammer; (jäg.)
(gil-ler)stock
klammeri 1 gräl o. slagsmål, högröstat kiv,
krake!, skarp ordväxling, jfr 1 strid 2 2
brydsam belägenhet, trångmål, knipa, klämma;
besvärligheter, ’trassel’
klamp 1 se klabb 1 2 (snö- 1. ler)klump
klampa 1 trampa hårt 1. tungt, stampa, kliva,
se gå 1 2 uppstapla aj, packa samman 1. ihop
(tegel), lägga (virke) i högar, sortera —
klampa sig klumpa sig, fastna
klamra sig fast krampaktigt gripa (tag) i,
fatta (tag i), fatta om, hugga fast i, hålla
sig fast 1. kvar, hänga sig fast, hänga sig på,
klänga sig fast, haka sig fast
klan (eg. skotsk) stam, ätt, släkt;
släktsamhälle
klander (motsats: bifall, beröm) ogillande
(ord), lastande, se kritik 2, (kritikens) ’ris’,
(ibl.) förklenande; anklagelse(r),
anmärkninger), förevitelse(r), påtalan; jfr ovett
klanderfri se oklanderlig
klandersjuk kritiklysten, hyperkritisk, se
kinkig 2
klandervärd (motsats: berömvärd, oförvitlig)
tadelvärd, se förkastlig, ojust
klandra 1 (motsats: berömma, prisa) ogilla,
tadla, förebrå, förtänka, anklaga, döma, (ibl.)
beivra; lägga (ngn) till last, ge skulden (för),
låta (ngn) bära hundhuvudet (för), (åld.)
lasta, förkättra, (särsk. polit.) häckla; kinka,
(ibl.) klaga 1. hacka 1. klanka på, (skarpt)
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>