Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nydanare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nydanare—nå
vankelmodig, (ibl. nära) vurmig, hysterisk,
med divalater; bisarr, excentrisk
nydanare nyskapare, ombildare
nyfiken se vetgirig, frågvis, nyfiken i en strut,
förveten, (prov.) tyken, (i Sydsv.) kuriös;
skådelysten, snokande; (ibl.) intresserad,
vital, vaken, pigg, med ögon på skaft —
vara nyfiken vara indiskret, prompt vilja
snoka i allting, ha långa öron; se undra 1
nyhet l aktualitet, nymodighet; [nyheter]
post, (åld.) tidender; skvaller, (dagens) ön
dit 2 modernitet; nybildning, nydaning,
nyskapelse, (in)novation, (si., ibl.) grej;
modenyhet, senaste mod(e), se under 2 mod, (ibl.)
primör; (ibl.) reform; se rykte 1
nyhetsbyrå nyhetsagentur, telegrambyrå,
press-service
nyinskriven se nykomling
nykomling nykommen, ny, nyinskriven, (vid
universitet 1. högskola) se recentior;
nybörjare, jfr lärling, novi’s; uppkomling
nykter 1 avhållsam, återhållsam, måttlig,
absolutistisk, abstinent 2 opåverkad (av
sprit), spiknykter, på nykter kaluv 1.
kaliber, tillnyktrad, klar i huvudet 1. (vard.)
1 ’knoppen’ 3 klartänkt, sansad, förståndig,
förnuftig, redig, sund, oförvillad, vettig,
besinningsfull, kall, kallblodig, reflekterad,
beräknande; saklig, lidelsefri, oväldig,
för-ståndsmässig, korrekt, affärsmässig,
illusionslös, jordbunden, prosaisk; osmyckad,
sober
nykterhet 1 se avhållsamhet 3, måttlighet
2 sinnesjämvikt, förståndighet, klarsyn,
saklighet; kyla, frasfrihet; soberhet
nykterist nykterhetsman, nykterhetsvän,
(god)templare, blåbandist, SSUH-are,
absolutist, avhållsman; (neds.) nykterast,
nykterhetsfantast, saftpirat
nyktra till (bildl.) se sansa sig, lugna sig
nyligen för ngn 1. kort 1. en (liten) tid sedan,
för inte länge sedan, härförleden; nyss, just,
under 1. på sista tiden, i dagarna, i dessa
dagar, (vard.) häromsistens, häromdagen
nymf 1 kvinnlig naturgudomlighet, (skogs)rå,
(ibl.) huldra; trädnymf, dryad; bergnymf,
oread; flodnymf, källnymf, najad;
sjöjungfru, undin, sjörå, siren, nereid, okeanid,
hesperid 2 (åld. för) uppasserska, servitris
3 gatunymf, se glädjeflicka
nymodig se modern 2, efter nya modet, enligt
sista modet, (ibl. nära) nyinkommen,
ny-införd, nyimporterad, nyuppfunnen
nymornad nyvaken (äv. bildl.), (ibl.) yrvaken;
frisk (blick)
nynna småsjunga, nunna, jfr sjunga 1
nyorientering omläggning, omsvängning,
strömkantring
nyp 1 nypning, knip; slag, rapp, dask, (vard.)
’kyss’ 2 se gliring, minnesbeta
1 nypa (subst.) 1 [nypan] fingrarna, ’klorna’;
(ibl.) fingertopparna; (vard. för) hand 2
klyka, klämma, ljussax 3 pris (snus); en ’näsa’
(frisk luft), en smula, se under 1 smula —
med en nypa salt med ett korn salt, cum
422
granö salis, med en modererande tillsats, inte
strikt 1. precis efter orden, inte alldeles efter
bokstaven, med en viss försiktighet 1.
reservation 1. urskillning, med en smula sunt
förstånd, med en viss kritik
2 nypa (v.) 1 tumma (på), (hårt) klämma, se
2 knipa 1; snörpa (på); (om köld) ’bita’
2 (vard. för) stjäla 1; [nypa ngn på ngt]
(vard.) klå ngn på ngt — nypa av knipsa av,
avskilja, noppa, snoppa, plocka, putsa
(veken)
nys — få nys om få korn på 1. väder av 1. slag
på 1. spaning på I. en vink om 1. aning om,
erhålla 1. få kännedom 1. vetskap om, få
hum om, få nos om 1. på, komma underfund
med, upptäcka 2, få veta, få reda på, (vagt)
höra talas om, ’höra’, erfara, komma på
spåret 1. på spåren, snoka 1. nosa reda på,
’vädra’, (vard.) lukta 1. snoka sig till
nyss för en kort 1. liten stund sedan, för ett
1. några ögonblick sedan, just, omedelbart 1.
strax förut, (ibl. nära) helt 1. alldeles nyligen,
häromdagen, (vard.) ijåns 1. i jåns, ijons 1.
i jons
nysta linda, rulla, vira, 2 vinda, sno, spola,
rulla (upp), reda (upp); (vard. för) springa
(i väg), slå (till); ’spinna’ (på ett ämne) —
nysta upp (bildl. för) reda ut 1. upp (en
’härva’) — nysta ur sig (vard. för) prata 2,
rabbla
nyter munter o. glad, glad o. belåten,
gladlynt, förnöjd (o. fryntlig 1. gemytlig),
jovialisk), på gott humör, ’solig’; vaken,
Pigg
1 nytta (subst.) se hjälp 1, gagn, båtnad,
bästa, gagnelighet, (god) verkan, fördel 1;
lämplighet, tjänlighet, ändamålsenlighet;
(ibl.) värde, behållning, ’välsignelse’ (med) —
bli till nytta komma (ngn) till godo, komma
till nytta, komma (väl) till pass, komma till
måtta — draga 1. dra nytta av se begagna sig
av, åka snålskjuts på, ta(ga) till intäkt —
göra nytta gagna, vara nyttig; utföra nyttigt
arbete, uträtta ngt; göra skäl 1. rätt (för sig);
’bära frukt’, ge resultat — ha nytta av ha
användning 1. bruk 1. ’nöje’ 1. ’glädje’ av,
behöva, (åld.) göra med; (inte) vara betjänt
med 1. av — till ingen nytta förfelad, se
överflödig 1, jfr värdelös
2 nytta (till) (v.) (vard. för) gagna 1, löna sig,
hjälpa 4
nyttig till (verkligt) gagn, gagnande, gagnelig,
av 1. till (verklig) nytta, ’matnyttig’, inte
ur vägen, av värde, fördelaktig, tjänlig,
brukbar, användbar, lämplig, välsignelserik,
förträfflig, förmånlig, verksam, verkande,
god, hälsosam, välgörande, effektiv, se
ändamålsenlig
nyttja (prov. för) använda 1
1 nå (itj.) nåväl, välan, så, så där ja, nåja,
må (så) vara, låt gå, gott, all right, OK,
okay, à la bonne heure; hur är det, hur blir
det sen då, än sedan (då)
2 nå (v.) 1 räcka, vidröra ni, komma åt;
sträcka sig (till), gå upp 1. fram (till),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
