- Project Runeberg -  Ord för ord : svenska synonymer och uttryck /
438

(1984) [MARC] Author: Johan Palmér, Herbert Friedländer With: Nils Hänninger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - ointresserad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ointresserad—okänd

lös’, slätstruken, (vard.) ’värdelös’, ’vita
plåstret’, ’vissen’
ointresserad ej road, slö, indolent, kallsinnig
oinvigd ovetande, utanförstående,
främmande, utomstående, obehörig
oj o, aj, ack, usch, voj, tänk, å, (o) ve, ojoj(oj),
oja-mej

öja sig se jämra (sig) 1, förfasa sig
ojust [osjysst] se ohederlig, oriktig, regelvidrig,
otillåten, (idrott.) unfair, foul, ruffig, (slag)
under bältet; se orättvis, (vard.) taskig; ofin,
ogrannlaga, inkorrekt, klandervärd, (åld.)
malhonnett
ojämförbar inkommensurabel, inkomparabel,

disparat, (helt) väsensskild
ojämförlig oförliknelig, inkomparabel,
överlägsen, enastående, oöverträffad,
oöverträff-bar, oupphinnelig, ouppnåelig, makalös;
[vara ojämförlig(a)] inte kunna nämnas på
samma dag — ojämförligt (adv., även) utan
(all) jämförelse, utan motsägelse,
oemotsäg-ligen, obestridligt, otvivelaktigt, utan tvivel,
absolut

ojämn knagglig, knölig, gropig, guppig, hålig,
skrovlig, kullrig, knottrig, pucklig, obanad,
oländig; stenig, backig, bergig, bruten
(terräng), kuperad; skev; bucklig; grov, sträv;
byig (vind); hackig, kantig, naggad, flisig,
(om mineral) hakig; olikformig, osymmetrisk;
oregelbunden, inkonstant, avbruten, ryckig,
hoppande, ostadig, vacklande, kapriciös,
ombytlig, obalanserad, skiftande,
fluktuerande, (om feber 1. puls) intermittent;
haltande (gång); udda (tal 1. antal)
ojävaktig ovederlägglig, ojävbar, ojävig,
obestridlig, odisputabel, oförneklig, ofrånkomlig
ojävig (om person) fullgod, opartisk, (jur.)

god (man); (om sak) se ojävaktig
ok (bildl.) se tvång, träldom, slaveri, ’fjättrar’,

’kors’, förtryck
OK 1. okay [åkej1] javisst, saken är klar; fint,

utmärkt; gärna (det 1. för mig)
okamratlig osolidarisk, okollegial, inkollegial,
illojal 1, (vard.) knasig, ’vissen’, taskig;
skvalleraktig, sladderaktig, (ibl.) ohjälpsam
oklanderlig otadlig, tadelfri, klanderfri,
korrekt, höjd över all kritik, oförvitlig, gill,
comme-il-faut, utmärkt, förträfflig, perfekt,
fullkomlig, jfr fulländad 2; mönstergill,
föredömlig, exemplarisk
oklar 1 otydlig, diffus, se grumlig 1, (upp)
grumlad; mulen, molnhöjd, dimmig 1, nebulös,
dunstig, rökig, skymlig, (ibl.) immig, immad;
(om färg) glanslös, daskig, taskig, murrig,
däven, blek, urblekt, solkig; (fotogr.) slöjig
(bild) 2 (om blick) beslöjad, skum, matt; (om
röst) belagd, skrovlig, sluddrig 3 (bildl.)
formlös, obestämd, förvirrad 1; tvivelsam, tvistig,
tvivelaktig 1, omtvistbar, omtvistlig,
omtvistad, problematisk; villsam, invecklad;
ologisk; svårläst, svårutredd, svårfattlig,
dunkel 1. mörk (punkt), förblommerad,
orakelmässig, obegriplig, oförklarad,
outredd, olöst, oavgjord

438

oklok oförståndig, dåraktig, oförnuftig 1,
dum 2, omdömeslös, (ibl.) oskicklig,
opolitisk, odiplomatisk
okomplicerad se enkel 2 o. 4, rätlin(j)ig, ’grund’
okonstlad 1 konstlös, enkel, okomplicerad,
flärdfri, oaffekterad, naturlig 2, lantlig,
idyllisk, arkadisk 2 osökt, otvungen,
ursprunglig, äkta, genuin, folklig, anspråkslös;
öppen(hjärtig), uppriktig, oskrymtad,
rätlinjig; (ibl.) barnslig, harmlös, menlös;
osmyckad, oförfalskad, ’ren’
okontant (vard. för) osams, oense, i gräl (med)
okristlig 1 ogudaktig; oevangelisk 2 (vard.

för) oerhörd 2
okränkbar oantastlig, helig, sakrosankt, tabu,
(en) ’helig ko’
oktober (åld.) slaktmånad
oktroj se tillstånd 1, (ibl.) koncession,
privilegium; (om uti. förh.) stadstull, accis
okultiverad se obildad, grov 9, ohyfsad,
ociviliserad

okunnig 1 [okunnig om] (motsats: bekant
med, initierad i, medveten om) utan vetskap
1. kunskap 1. kännedom om, utan insikt 1.
erfarenhet 1. färdighet i, obevandrad i,
(åld.) oförfaren i; oerfaren i, obekant
med, illa underrättad, ovetande om,
(ibl.) desorienterad, omedveten om, (neds.)
aningslös 2 (motsats: kunnig, lärd) oupplyst,
oskolad, se obildad, ignorant, analfabet, (ibl.
nära) fåkunnig; (vard.) bakom (flötet),
’borta’ — vara okunnig om vara 1. stå
främmande för, se under 2 främmande
okunnighet — sväva i okunnighet om vara 1.

stå främmande för, se under 2 främmande
okuvlig se obändig, oövervinnelig, järnhård
(flit), järn-(vilja)
okvalificerad 1 (om person) ej tillräckligt
meriterad, ej behörig 2 (om arbete) mindre
krävande, som inte kräver större
yrkeskunskaper

okvinnlig manlig, maskulin, jfr emanciperad
okväda smäda, skymfa, vara ovettig på, ge
(en skopa) ovett, överhopa 1. överfalla med
glåpord, skälla på, skälla ned 1. ut, häda,
missfirma

okvädinsord 1. okvädingsord se glåpord, jfr
öknamn

okynne pojkaktigt överdåd; okynnigt tilltag,
pojkaktiga upptåg, se ofog ■— på 1. av (rent)
okynne (göra ngt) utan tillräcklig anledning,
för ro skull, se under 1 ro — okynnes- (åld.
för) skadegörande, folkilsken, otämd,
okyn-nig; ovederhäftig, illegal; icke allvarligt
menad (motion)
okynnig ostyrig, odygdig, självsvåldig,
slyng-elaktig, skälmaktig, skälmsk, (prov., i Sydsv.)
skal(ig), (åld.) okynnes- (fä 1. hund)
okysk se sinnlig 2, kättjefull, liderlig,
oanständig, osedlig

okänd namnlös, obekant, obemärkt, 2
främmande 3; outforskad, ’vit’ (fläck); oklar,
mörk, dunkel, hemlig, dold; (ss. subst., i
idrott.) outsider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordforord/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free