Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rummet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i andra rummet—ruschig
(kloster)cell; kabin, hytt; husrum, rum för
natten, härbärge, (natt)logi; (vard.)
(knar-kar)kvart 4 (sjö. för) lastrum, (kol)box 5
avdelning, avbalkning, fack, ’ficka’, (sjö.)
skott 6 lagrum, paragraf, artikel, moment —
i andra rummet i andra planet; som tvåa 1. nr
2, i andra hand — i första 1. främsta rummet
se först, framför allt — lämna rum 1 lämna
plats 2 [lämna rum för] medge, ge
anledning 1. möjlighet till, möjliggöra, kunna
framkalla, lämna fritt fält för — äga rum
se försiggå, hända 1
rumla se ruckla, festa 1
rumlare rucklare, svirare, rustare, härjare,
festprisse, lebeman, roué, jfr
njutningsmänniska, nattsuddare, nattuggla,
dryckesbroder, supbroder, jfr drinkare, utsvävande
sälle, ravaillac
rummel se 2 sudd, (gå ut på) dåligheter
rumor [-å’r 1. -o’r] se oväsen
rumpa 1 (vard. för) svans 2 (vard. 1. vulg.
för) stjärt, se bakdel 2
rumstera stöka (om 1. till), ’fäkta’, rafsa 1.
riva I. rota 1. röra om, rafistulera, ’gräva’
(i), syna, (genom)snoka, flänga 1. fara
omkring; (ibl.) ta(ga) itu med, se 1 bräka 1,
husera 2
runa 1 runtecken, runbokstav 2
trolldomstecken, magiskt (runo)tecken; magisk
formel, trollformel, trollsång 3 minne, se
nekrolog
runalfabet runrad, futhar’k
1 rund (subst.) 1 (jordens) klot, (himla)valv,
rund 1. välvd yta 1. vidd 1. (ibl.) rymd;
rundel 2 se ring 1, räjong 1. rayon 3 Be
rond 1
2 rund (adj.) 1 klotformad, klotformig,
klotrund, sfärisk, kulformig, ärtformig,
peppar-trind; kupig 2 cylinderformad,
cylinderfor-mig, valsformad, valsformig, cylindrisk
3 trind, rundad, rundlagd, bullig, fyllig 1; se
rultig 4 cirkelrund, cirkelformad,
cirkelformig, cirkulär, kretsrund, kretsformig,
ringformig 5 (om tal 1. summa) avrundad,
jäm-n(ad), ungefärlig 6 (om tid) rundlig, dryg, full,
hel, god 7 (om vin 1. öl) fyllig, behaglig,
mjuk — runt (adv., även) 1 runtomkring,
utomkring, (runt)om, (runt)ikring,
(om)-kring, i ring 1. cirkel, (rida) i voit 2 frikostigt,
rundhänt — gå runt 1 svänga runt, snurra
runt, susa runt, cirkla runt 1. omkring,
rotera, gå som kvarnvingar 2 gå laget runt,
gå omkring, cirkulera; nå omkring (midjan)
3 (sjö.) runda, segla förbi 1. omkring,
dubblera 4 snurra om, se kantra 1 — i runt tal
avrundat, ungefärligt, ungefär, cirka — lova
runt (och hålla tunt) lova frikostigt (men
uppfylla sina löften illa), vara frikostig i
löften (men dålig i uppfyllande), lova guld
och gröna skogar, ’lovén är bra men hållen
är bäst’, vara opålitlig — runda ord vulgära
1. folkliga sexualord, ’fula ord’ — slå runt 1
göra en kullerbytta, se kantra 1; (om flygplan)
kapotera 2 (vard. för) festa (om), ruckla
1 runda (subst.) (vard. för) promenad,
(rund)-tur, ’sväng’, vända, (gå ett) varv, rond 1;
(politisk 1. ekonomisk)
(rundabords)konfe-rens
2 runda (v.) 1 se avrunda 2 (sjö. för) segla
1. styra 1. passera 1. ’gå’ runt 1. förbi (ngt),
kringsegla, dubblera (en udde) 3 köra runt
om (hörnet) — rundad avrundad, trubbig, se
2 rund 3, kupig 2
rundel 1 rund plan 1. trädgårdssäng 1. rabatt
2 vindling, ring 1; runt (hörn)torn
rundfråga rundfrågning, rundringning, enquete
rundhänt 1 (motsats: knusslig, snål) (adj.)
se frikostig, jfr slösaktig 1 2 (adv., även)
rundligen, utan knussel
rundlig se riklig, frikostig, ampel, ’duktig’,
betydlig, dryg, (efter en) rund 1. rum (tid)
rundmålning panorama, rundblick
rundning avrundning; böjning, kurva,
bukt-ning, inbuktning, utbuktning, bulb; (sjö.)
gir, gelning (i kant av segel)
rundnätt (lagom) fyllig, mullig
rundresa rundtur, rundfärd, turné, (kungens)
eriksgata; kryssning, sightseeing(tripp)
rundskrivelse rundbrev, cirkulär,
proklamation; (biskops) herdabrev, (påvlig) encyklika
runga dåna, skalla, genljuda, dundra, skrälla,
döna, (åld.) gjalla, (vard.) tjomma, tjonga,
(prov.) lomma, ljomma — rungande
öronbedövande, ljudlig, smällande, våldsam
runka skaka, vagga, vicka, vingla, vippa,
vackla, ruska, rista, rucka; (vulg. för) onanera
runt se under 2 rund
rus 1 druckenhet, onykterhet, rusighet,
drucket 1. överlastat tillstånd, berusning,
om-töckning, fylleri, (vard.) fylla, florshuva,
hyra, bläcka, halsblöta, jfr dryckenskap
2 sinnesrus, festrus, (fest)yra, virvel 1, yrsel,
’feber’, dvala, känslosvall, ’berusning’,
hänförelse, ’bann’, kärleksrus, svärmeri,
säll-hetsrus — taga 1. ta sig ett rus se titta
för djupt i glaset
1 rusa se berusa — rusande se upphetsande 1
2 rusa komma häftigt farande, fara i väg,
brådska, ha (fasligt 1. mycket) brått(om),
se skynda sig, 2 springa 1, flöja, (vard.) storma
1. springa 1. löpa 1. störta (fram 1. i väg), rasa 1.
ryka 1. raka 1. skena 1. susa 1. sätta 1. basa
1. barka 1. dyka 1. flaxa 1. flänga 1. fjäska
1. dänga 1. ränna 1. ila 1. hasta (i väg),
sätta av, gno, jaga (undan), ligga som en
rem utefter marken, springa som om man
hade eld i stjärten, ’sticka’; forsa, frusa,
strömma — rusa i väg 1 löpa åstad, se
2 rusa, skynda sig, (vard.) dra i väg; (om
djur) kesa, (prov., i Sydsv.) besa 2 (motsats:
besinna sig, tänka sig för) rusa i väg som en
galning, vara ungdomligt stridslysten, handla
oöverlagt — rusa på se anfalla 3, (vard.) busa
på — rusa på varandra se barka ihop under
2 barka — rusa upp hastigt resa sig, störta
upp, fara upp
rusch (vard. för) 1 rusning, liv och rörelse 2
driftighet, energi
ruschig driftig, rutschig
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
