Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skalv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skalv—skaplynne
skalv 1 se jordbävning 2 skälvning, skakning,
vibration
skam 1 skamlighet, skändlighet; skamfläck,
blamage, blam, (en) skandal, nesa, smälek,
blygd, vanheder, vanära, oförrätt, se
förnedring 1, (ibl.) skymf, chikan, förödmjukelse,
förolämpning 2 blygsel, skamkänsla, (inte
ha ngn levande) hut (i sig 1. i kroppen)
3 synd (och skam); skräp (den som ger sig)
4 (åld., bibi. för) blygd, könsdelar, genitalier
5 se djävul — bita huvudet av skammen
(motsats: skämmas) vara hänsynslös, vara
oförskämd — bringa på skam se dementera,
vederlägga — bära skammen för klandras för,
bära hundhuvudet för, få (bära) skulden tör
— fy skam se tvi; [inte fy skam] inte oävet,
inte dåligt, inte iÈa — för skam 1. skams
skull för att inte behöva skämmas; se
nödvändigt; [göra ngt för skam(s) skull] anse
sig föranlåten att behöva göra ngt — komma
på skam 1 bringa på skam, trotsa, gäcka,
stäcka, nedslå, omintetgöra; visa ihåligheten
av, vederlägga 2 gäckas, misslyckas 1, visa
sin olämplighet 1. otillräcklighet, stå sig
slätt — nu går skam på torra land nu går
det (sannerligen) för långt, skäms du inte,
har du ingen levande hut (i dig 1. i kroppen)
— skam till sägandes till min skam, jag
beklagar, det gör mig ont, tyvärr; se uppriktigt
sagt — stå där med skammen få skämmas —
veta 1. känna skam se skämmas 2
skamfila nöta, slita (på), skava, skada, (ibl.)
skrapa 1. repa 1. rispa sönder; gå hårt åt,
nagga (i kanten), ramponera, (vard.)
skam-fera, so misshandla — skamfilad so
medtagen 2, medfaren; (om rykte) tvivelaktig
skamfläck skämmande 1. ful fläck, fläck på
ens ära, so skam 1, vanära, (få) klick (på sig);
(ibl.) brännmärke; usel människa, usling
skamkänsla se blygsel, hut
skamlig se skamlös, skändlig, avskyvärd.
2 gemen 1, skymflig, föraktlig, förnedrande,
otäck, infam, skandalös; se oanständig;
venerisk 1. köns(sjukdom)
skamlös utan skam i sig, oblyg, ogenerad,
hutlös, oförskämd, skamlig, skymflig, infam,
simpel, usel, ärelös, skändlig, lastbar,
oanständig
skampåle (åld.) spöpåle, (gap)stock, kåk,
nidstång, jfr schavott — stå vid skampålen
vara utsatt för offentlig skam 1. allmänt
förakt
skamsen skamfull, full av blygsel, brydd,
skamfiat, slokörad, moloken, förlägen 1, jfr
skuldmedveten — göra (ngn) skamsen komma
(ngn) att blygas 1. skämmas, framkalla
skammens 1. blygselns rodnad på kinderna,
samla glödande kol på (ngns) huvud 1. hjässa
skamvrå — stå i skamvrån stå o. skämmas,
(åld.) sitta på skambänken 1. skampallen —
ställa i skamvrån 1 (om person) se skämma
ut 2 (om sak) ställa undan, se kassera —
ställas 1. hamna i skamvrån (om sak) ställas
bort 1. undan, förvisas till en undangömd
plats
skandal skam(fläck), vanheder, vanära,
blamage, skymf, ärekränkning, chikan;
förargelseväckande händelse 1. uppträdande,
an-stötlighet, (slut)skräll, skandalhistoria, cause
célèbre; (väcka) anstöt 1. förargelse 1.
obehagligt uppseende; (det var) höjden
skandalisera skämma ut, smutskasta, baktala,
förtala, ställa vid skampålen, låta
schavottera, låta löpa gatlopp, chikanera —
skandaliserad 1 utskämd 2 upprörd, chockerad
skandalskrift se smädeskrift
skandaltidning se sensationspress
skandalös se skamlig, anstötlig,
förargelseväckande, upprörande, chockerande, stötande
skänk 1 (hos husdjur) (del av) bakben
2 (vard. för människans) ben
skans 1 se befästning, (ibl. nära) förskansning,
skansverk, skyddsvärn, (åld.) redutt;
fältskans; fäste, kastell, borg 2 (sjö. för)
besättnings bostad; (åld.) akterkastell
skapa frambringa (av intet), skaffa (fram),
(i högre st.) framskapa; ge liv, kalla till liv;
se bilda 1; konstruera, komponera,
uppfinna, kreera, lansera, mynta (begrepp);
komma 1. få 1. bringa till stånd, åvägabringa,
åstadkomma 1; se grundlägga, inråtta; ge
upphov till, leda till, medföra, dra(ga) med
sig, föranleda, framkalla, uppväcka, väcka
till liv, vålla — skapa sig 1 [skapa sig till]
förvandla sig till, förskapa sig, omskapa sig,
ta(ga) skepnad 1. skapnad 1. gestalt(en) av,
förbyta sig till 2 (själv) skaffa sig 1. bereda
sig, göra sig, förtjäna (en förmögenhet)
3 (prov. för) göra sig till, sjåpa sig, åbäka
sig, skepa sig, ’ha sig’ — skapas bli till,
tillkomma iu, uppstå, födas — skapad 1. skapt
1 danad, byggd, gjord, (så 1. så) beskaffad
2 [som skapad] självskriven, klippt och
skuren (till), lämplig — skapande produktiv,
fruktbar, nyskapande — inte ett skapat 1.
skapande grand inte en smul, se ingenting —
skapa om se ombilda — skapa om sig (helt)
förändra sig o. sina vanor, se ändra sig 1
skapare 1 världsskapare, demiurg, se gud 1
2 alstrare, frambringare, (mode)kreatör,
upphovsman, grundare, uppfinnare, jfr
organisatör; se författare 1
skapelse 1 skapelseakt; (världens) upprinnelse,
upphov, tillkomst, tillblivelse, vardande,
ursprung, skapelsehistoria, ge’nesis, födelse,
(ut)gestaltande, utformning 2 [skapelsen]
det skapade, allt skapat, (den synliga)
världen, himmelen o. jorden o. allt vad
däruti är, universum 3 (människo)barn,
(människo)gestalt; kreatur; produkt, alster,
opus, verk; (fantasi)foster; (mode)kreation;
(musikalisk) komposition
skaplig 1 se någorlunda, dräglig, inte oäven,
inte bland 1. av de sämsta, inte så dålig 1.
illa, bättre än man tänkt, medelmåttig,
godtagbar, passabel, hjälplig; [det är [-skapligt]-] {+skap-
ligt]+} det skäms inte för sig, det går an 2
(om pris) antagbar, överkomlig, rimlig 3
(vard. för) fin, bra, utmärkt, snygg, prima
skaplynne se sinnelag, lynne 1, egenart
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
