Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skolning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolning—skrank
skolning uppfostran, utbildning, ’skola’,
kultur, träning, (ibl.) utdaning; dressyr;
omplantering
skolpojke skolyngling, se elev 1
skoluppsats se uppsats 1
skona 1 ge nåd 1. pardon, benåda (till livet),
låta löpa, efterskänka straff(et); visa
skonsamhet 1. mildhet 1. överseende, vara
skonsam 1. undfallande, ha undseende 1.
överseende med, (ibl.) låta nåd gå före rätt,
blunda för; se befria (från), rädda, frälsa, låta
(undan)slippa 1. slippa undan 1. ifrån,
förskona, icke kröka ett hår på ngns huvud;
[skona från] frita(ga), frikalla från 2 bespara,
spara 4, avlasta, inte överanstränga, fara
varsamt med, vara aktsam om, ha försyn
för, visa hänsyn för, vara försiktig med,
vara rädd om
skoning 1 beslag, (dopp)sko, skålla 1. skolla,
skena, förstärkning; beklädnad,
överklädnad 2 (klännings)kant, fåll, kantskydd
skoningslös skon(s)lös, misskundslös, se
grym 1, hård 6 — skoningslöst (adv., även)
utan försköning 1. skonsamhet 1. (åld.)
skonsmål, utan förbarmande 1. misskund 1.
medlidande, utan nåd o. barmhärtighet, utan
pardon — vara skoningslös gå bröstgänges
till väga, begära ngns huvud på ett fat
skonsam (motsats: sträng, hänsynslös) mild,
barmhärtig, human, fördragsam, tolerant,
hovsam, moderat, nådig, långmodig,
takt-full, finkänslig, försynt, grannlaga; försiktig,
varsam
skonsamhet mildhet, överseende, undseende,
hänsyn, (åld.) skonsmål
skopa öskar, öskärl, (prov.) ösa, skoffa;
grävskopa; (tekn.) (gjut)skänk; (vard. för)
(dam)-hatt, (mil.-si. för) hjälm — en skopa ovett
en skur av ovett, se ovett
skorem se skosnöre
skorpa 1 (hård) (ytter)kant, ’kaka’;
sårskorpa, ruva, ärr, (med.) krusta; (hårt)
överdrag, betäckning; skal, inkrustation,
’bark’, slagg, pannsten, skålla 1. skolla,
sko-vor, beläggning; (snö)skare 2 knalle,
skeppsskorpa; biskvi, tveback; skalk, (bröd)kant,
(prov.) (bröd)karm; (si. för) klocka, ur
skorpmjöl rivebröd, ströbröd
skorra 1 rulla på r-en 2 låta illa 1. strävt,
knarra, knarpa, snarra, ’skrika’ 3
disharmo-niera, svära (mot varann), störa 1. bryta
stämningen, ’gnissla’, ’skära’ (i öronen) —
skorrande brummande, gäll, disharmonisk,
missljudande, skärande, falsk, ostämd
skorstensfejare se sötare
1 skorv sjöoduglig båt 1. skuta, skrov, ’vrak’,
(åld.) plimsollare
2 skorv (hud)utslag, skorvfläck(ar),
skorv-svamp, ruva
skosnöre skorem, skoband, kängsnöre,
kängband, kängrem
skot (sjö.) se rep
skott 1 (be)skjutning; knall, dunder, dön,
dån, skall, brak, smäll, ljudstöt, detonation,
explosion 2 projektil, kula, patron, ammuni-
tion, laddning; målspark 1. -boll (i fotboll),
kast (i handboll), (hård) ’rökare’ 3 telning,
avläggare, reva, (prov.) sly; planta, stickling,
grodd 4 (sjö. för) skiljevägg, mellanvägg;
(vattentät) avplankning, avplankat rum
5 (väveritekn.) inslag — kläda 1. klä skott
för 1 utsättas för fiendens eld, blöda för,
kläda blodig skjorta för (fäderneslandet)
2 utsättas för obehag, fål. (få) bära skuld(en)
för, ställas till ansvar för, (få) stå för, (få)
lida hugg för, böta 1. sota för, bära
hundhuvudet för, bli syndabock för, (få) sitta
emellan för; (själv) utsätta sig 1. offra ngt
för, kämpa 1. strida för (ngt), gå i elden för,
vara måltavla för — skjuta skott se växa 1 —
som ett skott (vard. för) blixtsnabbt, som en
raket, plötsligt
skotta se skövla 1 — skotta bort skotta 1.
skaffa undan — skotta på föra på
skottavla måltavla — bli en skottavla för
(åtlöje) bli mål 1. föremål för (spott och spe),
bli (allas) driftkucku
skottfri 1 skottfast, skottsäker, (skott)hård,
osårbar 2 obeskjuten — gå skottfri inte
(kunna) träffas av skott; slippa undan, gå
fri, klara livhanken
skotthåll gevärshåll, bösshåll; skottvidd;
(lagom) (skjut)håll; [inom skotthåll för
linsen] inom kamerans räckvidd 1. räckhåll
skottkärra enhjulig kärra, (prov., i Sydsv.)
rullebör, rullebår; (tvåhjulig) ’björn’, (prov.,
i Sydsv.) trillebör
skovel 1 skyffel, (prov.) (trä)skoffa 2 tvärträ
(på vattenhjul), skovelblad, drivblad; ’vinge’
(på vindmotor); (mudder)skopa
skövla 1 skotta, skyffla, ’kasta’ (säd), röra
om (med skovel), (prov.) skoffa 2 piska
vattnet med skovel, ta(ga) sig fram med
skovelhjul; paddla
skrabbig (vard. för) gammal o. skral, se
dålig 3, opasslig 2; bräcklig, illa (med)faren,
gammal o. rankig, (vard.) sjabbig; söndrig,
trasig, illa underhållen, luggsliten, utsliten
skraj (vard. för) rädd 1
skral 1 se sjuk 1, opasslig 2 2 se dålig S,
utsliten 2, skrabbig; bofällig, underhaltig, (ibl.)
skranglig; (om betyg, kunskaper osv.) i
minsta 1. sämsta laget, svag, minimal,
miserabel, ömklig, (vard.) tjafsig (tillställning);
(även sjö., om vind) se 2 knapp 1 — skralt
(adv., även) inte bra, klent (beställt med),
illa 4 — vara skralt med vara ont om, se
under ond
1 skramla (subst.) harskramla, klappra,
(barn)skallra, skallerinstrument, bjällra
2 skramla (v.) 1 skrälla, skallra, klirra, slamra,
väsnas, ramla, rassla, klappra; döna, dundra,
braka, bullra, (om fordon) skralta 2 samla
(ihop) 1. skramla ihop (pengar), sala, skrala
skranglig 1 långskranglig, (lång o.) gänglig,
lång o. smal 1. mager 1. tanig, ’lealös’,
spinkig, spetande i höjden, (ibl.) förvuxen,
utmärglad, skral 2 skranglande, se rankig
skrank (skydds)räcke, räckverk, stängsel,
gallerverk, avplankning, avskrankning, av-
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
