Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spraka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spraka—springa efter
spraka 1 slå 1. kasta 1. slunga (ut) 1. sprätta
gnistor 2 (om brasa) knastra, knistra,
knittra; (om norrsken) gnistra, flamma;
fräsa (av ilska); (om kvickheter) ’gnistra’
— sprakande (om färger) lysande
sprakfåle 1 yster 1. bångstyrig unghäst
2 galenpanna, galning, vildhjärna,
vildbasare, byting, jfr brushuvud, våghals; (om
flicka) vildkatt(a), yrhätta, ’yrväder’
sprallig (vard. för) upprymd, uppspelt,
uppsluppen, yster, livlig, ’livad’, skojfrisk,
(vard.) hejig
spratt se skälmstycke 2, ofog — spela ngn ett
spratt se 1 lura 2
sprattla fäkta med armar o. ben, (ibl. nära)
sparka, spritta, hoppa, (prov., i Sydsv.)
spralla
sprej 1. spray [sprej] 1 sprej- 1. sprayflaska,
tryckbehållare (för att spruta ut finfördelad
vätska) 2 finfördelad vätska
spreja 1. spraya [spreja] bespruta med sprej
spreta (om träd) speta, stelt sticka 1. peka 1.
sträva uppåt 1. utåt; (om hår) stå upp, stå
åt alla håll och kanter, streta, stå på ända;
skreva (med benen); [spreta med fingrarna]
spärra ut fingrarna
1 spricka (subst.) se 1 springa, rämna, ränna,
(is)råk, (is)vak; (berg)skreva, klyft(a),
förkastning, ravin, svalg, släppa (i berg 1.
malm), (geol.) sluka (i marken); repa, rispa,
skåra, sköra (i virke); reva, jfr sår 1, nare
(i huden), (med.) raga’d, fissur, fraktur,
(prov.) vårhacka (i händerna); bräcka,
bräsch, brott, bristning, brista, ruptur 1.
ruptyr; läcka, otäthet; [sprickor]
kracke-lering 1. krackelyr (i oljemålningsfernissa)
2 spricka (v.) 1 rämna, sköras, klyva sig,
fläka sig, fläkas itu, spjälkas, gå sönder,
gå hål på, brista 1, spräckas, bräckas,
sprängas, braka itu 1. sönder, springa (sönder
1. i luften), explodera 1, (vard.) krascha;
(om söm 1. sår) slippa upp, gå upp;
(konst-hist.) krackelera 2 (vara nära att) förgås 1.
gå åt 1. krepera 1. ’explodera’ (av nyfikenhet
1. avund), (vara nära att) krevera (av skratt)
3 (vard. för) gå bet, underkännas, kuggas;
(om förhandlingar) stranda, se misslyckas 1
— sprucken spräckt, brusten; trasig; i
dåligt skick; (om hud) narig; (om röst)
skrålig, skrällig, kraxande, jfr hes — spricka
fram se spricka ut nedan; växa fram, skjuta
fram, spira fram — spricka upp se brista 1,
öppna sig — spricka ut komma fram,
spricka fram, springa ut, brista, lövas, gå i
blom, slå ut, bryta fram 1. ut, öppna sig
sprida 1 utströ ni, försprida, fördela (över en
stor yta), utbre(da) ni, bre(da), (ut)så,
(fackspr.) dispergera; sprätta (dynga); se
skingra 1, utsprida ni, strö 1. kasta (omkring
sig), kringströ ni, kringkasta ni; åtskilja ni;
decentralisera 2 (om smitta) överföra,
överflytta; (om exv. trycksaker) se
distribuera; (om nyheter 1. upplysning) göra
(allmännare) känd 1. bekant 1. tillgänglig,
ge (stor) spridning 1. offentlighet åt, jfr
offentliggöra; (om skvaller) föra 1. bära
omkring, vitt och brett omtala, sätta i
omlopp, utbasun(er)a al, utkolportera m, föra
till torgs, (vard.) tuta ut; (om förfalskade 1.
värdelösa mynt 1. sedlar) (söka) utprångla ni
3 utstråla ni (värme), ’kasta’ (ljus), (om
måne) gjuta (sitt ljus); injaga (skräck) —
sprida sig 1 avlägsna sig från varandra,
gå åt olika håll, skingra sig, skingras; flyga
(med vinden); (om färg) flyta ut; (fys.)
bryta sig, divergera, (om molekyler)
diffundera; utbre(da) ni sig, förgrena sig, (ibl.)
utstråla; vinna mark 1. terräng, öka(s),
tillta(ga) 2 (om rykte) spridas, komma 1.
läcka 1. sippra ut, cirkulera 3, gripa omkring
sig, gå från man till man 1. från mun till mun
3 [sprida sig till] fortplanta sig till,
meddela sig till, gripa över till, genomsyra,
smitta av sig, ’smitta’ (omgivningen) —
spridd (även) 1 se enstaka, gles 1; [spridda]
se diverse, 1 få; [spritt] på spridda ställen,
här och där 2 gängse, allmän, utbredd,
vanlig, (vitt) förgrenad 3 (fys., motsats:
samlad, konvergent) divergent, (om ljus)
diffus — sprida ljus över se belysa 2,
förklara 2
spridning 1 kringspridning, utspridande; (fys.
0. kem.) fortplantning, (Ijus)diffusion,
(färg)-dispersion 2 utbredning, (våldsam)
framfart; fördelning 2, (ibl. nära) omfattning —
ge spridning åt ge publicitet, se sprida 2,
införa 4
spring springande, fläng, (vard.) kattrakande,
ränn(ande), rant(ande)
1 springa (subst.) se 1 spricka; (långsmal)
öppning, glipa; myntöppning, (tekn.) spalt,
(sjö.) nåt (i däck); (prov.) glispa; slits, sprund
2 springa (v.) 1 löpa, (idrott.) sprinta, jogga;
hastigt avlägsna sig, springa sin kos 1. sin
väg, bruka benen, lägga benen på ryggen 1.
på nacken, låta benen gå som trumpinnar
1. som lärkvingar, ta(ga) till benen 1. till
fötterna, hasta, ila, ränna (av), skynda 1.
störta (i väg), ha brått(om) 1. brådska,
2 rusa, skynda sig, se sträcka ut 2 under
2 sträcka, ’jaga’, (vard. o. si.) flänga, ’gno’,
jala, kila, knata, kuta, lubba, ’trava’,
lunka, luffa, lufsa, pinna, ranta, sjappa 1.
schappa, sjava, skubba, ’sno’, spurta,
’spänsta’, fnatta (i väg), raka 1. skala 1.
kvista 1. barka 1. basa i väg 1. åstad, lägga
1. sätta av 1. i väg, bära av 1. i väg, (prov. si.)
kytta, skafta, skota; se 3 fly 1 2 se 2 hoppa
— den springande punkten punctum saliens,
(själva) knuten, se under 2 knut 5, (själva)
kärnan, nyckeln till ngt, det viktiga 1.
väsentliga, det avgörande, se under 2
avgörande — låta sina sista slantar springa
göra av med sina sista reserver, låta
pengarna rulla — springa av 1 hoppa av, springa
ned 2 springa loss, plötsligt lossna 3 springa
itu, brista (itu), gå av, gå sönder —
1 springa efter [spring’a efter] slå sig ut för
(flickor), se uppvakta 3 — 2 springa efter
[springa efter] se hämta 1 — springa fram
(597
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
