Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - villig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
villig—vinda upp
villig se beredd, redo, beredvillig, tjänstvillig,
(åld.) lydaktig; se flitig 1; pigg, livad; [villig
att] disponerad 1. böjd 1. fallen för — villigt
(adv., även) gladeligen, se gärna 1; (sjö. för)
snabbt, raskt, oavbrutet
villighet beredvillighet, tjänstvillighet
villkor 1 förutsättning, betingelse, (log.)
premiss, (hand.) konditioner 1. (ibl.)
stipula-tion; (vard.) (hårda) bud I. bandage’:
nödvändighet, (ofrånkomligt) krav, conditio
sine qua non: reservation, förbehåll: (i plur.
även) bestämmelser, stadganden: (ibl.)
överenskommelse, avtal 2 levnadsvillkor, jfr
livsvillkor, situation: (ekonomisk) ställning,
löneförmåner: (gynnsam) jordmån’ —
villkors- villkorlig: (språkv.) konditional — leva
i små villkor ha det fattigt — på inga villkor
se icke, aldrig 1
villkorlig villkors-, konditionell; hypotetisk,
betingad; (jur., om rättsregel) dispositiv —
villkorligt (adv., även) försöksvis, som 1. på
försök, på prov; (jur., tidigare:) (få)
villkorligt straff 1. villkorlig dom, (döma) Ull
villkorligt straff 1. (numera:) skyddstillsyn
villolära se kätteri
villoväg se avväg 2, villostråt, villostig,
villande stig, farlig(a) väg(ar), förvillelse,
missriktning — komma 1. råka på villovägar
gå 1. komma 1. råka vilse
villrådig se obeslutsam, vankelmodig, osäker 2,
tveksam, förvirrad 2, tvivelrådig — vara
villrådig veta sig ingen (levande) råd, veta
varken höger eller vänster, inte se ngn
utväg 1. hjälp, inte veta vad man ska ta sig
till, tveka, (vard.) gå omkring som en
ligg-sjuk 1. äggsjuk höna; stå handfallen, famla
1. treva i mörker
vilodag ledig dag, fridag, lovdag, (mil.) raste-
dag; helgdag, sabbat(s-dag), söndag
vilsam rofylld, behaglig; (om färg) lugn, icke
skrikig
vilse 1 på orätt väg, 2 fel 2 2 se vilsen 2 —
fara vilse se misstaga sig — föra vilse *<
förvilla 1 — gå I. komma 1. råka vilse villa
bort sig, gå fel 1. galet 1. vill, komma 1. råka
på avvägar 1. villovägar 1. på villostig, komma
på fel väg 1. stråt, förirra sig, förvilla sig,
gå bort sig, ha tappat bort sig, ha förlorat
orienteringen, irra (omkring), (prov., i
Sydsv.) komma på 1. till villekulla — leda
vilse se förvilla 1, vilseleda
vilsefora föra på orätt väg, vilseleda, förvilla 2
— vilseförd vilseledd, bortkollrad, bedårad,
förförd, förledd, bedragen
vilsegången se vilsen 1
vilseleda föra 1. leda vilse, vilseföra, leda
(in) på fel spår, föra på avvägar 1.
villospår, missleda, desorientera, (ibl.) förföra,
se bedraga 3, 1 lura, förvilla 2 — vilseledande
missvisande, gäckande, förvillande, oriktig,
bedräglig, falsk, snedvriden; sviklig, lögn-,
sken-,
bluff-vilsen 1 vilse, vilsegången, vilsekommen,
vilsefarande, desorienterad, vägvill 2
veck-vill, virrig, rådlös, osäker, handfallen, bort-
kommen, konsternerad, konfys, galen’,
(vard.) ’vrickad’
vilt villebråd, vildnad
vimla myllra, virvla, stimma, svärma, trängas,
pyra, kräla, yra, krylla 1. (prov.) krälla.
vara överfylld (av), översvämmas (av), (vard. i
örla: [det vimlar av[ (vard.) det dräller av
vimmel myller, gytter, gyttring, virrvarr.
(folk)trängsel, tummel, röra, se kaos :’:
myllrande hop, ’svärm’, ’stim’, ’folkhav
’myrstack’
vimmelkantig omtumlad, omskakad,
förvirrad 2, virrig, rusig 2, vankelmodig
vimpel långsmal flagga, se 1 flagga, (sjö.) flöj,
galjade’1
vimsa (vard. för) röra sig planlöst hit och dit,
fjanta (omkring), fladdra (hit och dit),
irra, (vard.) hatta, örla (omkring); bära sig
tafatt o. smålarvigt åt, vela; tala förvirrat,
vara virrig
vimsig (vard. för) förvirrad 2, tafatt, nervös,
tokig 4, enfaldig 1
1 vin 1 vinranka; vindruva 2 druvsaft, (ädel)
druva’, druvmust; [dåligt vin] (vard.)
blud-der(vin)
2 vin vinande, tjut
vina se susa 1, tjuta, pipa, blåsa, fräsa, vinande
fara 1. rusa 1. yra
1 vind (subst.) blåst, blåsväder, luftdrag,
luftström, (vind)pust, ’puff’, (vind)fläkt,
(vind)kåre, (vind)il, väderil, vindstöt,
kastvind, (kast)by, (vind)kast, stormil, stormby,
(hård) rivare, ’körare’; [bris, kuling, storm,
orkan; alpvind, föhn; (sydfransk) mistral,
(nordafrikansk) s(c)irocco, ökenvind,
samum; monsun, passad]; jfr virvelvind —
förlig vind se medvind 1 — ge vind i seglen
hjälpa på traven, ge fart åt, bana väg för,
öka utsikterna 1. möjligheterna för,
underblåsa, befordra, främja — ha 1. få vind i
seglen ta(ga) 1. skjuta fart, komma i gång
(med), se under 1 gång; ha 1. få ’medvind’,
(börja) vinna framgång, (börja) segla för
förlig vind, lyckas, ha kommit 1. komma sig
upp, gä framåt ■— vind för våg (låta allt gå)
utan ordning o. tillsyn, som det slumpar sig,
bäst det kan, på måfå; (driva) redlöst
(omkring); [driva 1. låta allt gå vind för våg]
(även) inte bry sig om någonting, ’släppa
taget’; [vara lämnad vind för våg] vara
övergiven I. lämnad åt sitt öde, ligga i lägervall
1. i träde — vända kappan efter vinden
anpassa sig efter konjunkturerna, se vidare
under 2 vända
2 vind (subst.) loft, vindskontor,
vindsutrymme; (foder)skulle
3 vind (subst.) (tekn.) vindspel
4 vind (adj.) se skev 1, förvriden 1
1 vinda (subst.) garnvinda, nystvinda,
nystfot, nystkrona, härvel, haspel
2 vinda (v.) vrida, snärja, veckla, slingra;
nysta, haspla, härvla; veva, (sjö.) varpa
— vinda hem (sjö.) ta(ga) hem, hiva, hyva,
spela in — vinda upp hissa, hiva,
upp-hanka tu
(732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
