- Project Runeberg -  Om ordlekar /
8

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordlekar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korrekt franskt uttal lät ê ljuda som ä, så kunde nog flera
av de närvarande märka den elaka undermeningen.

Så till vida böra väl dylika »artigheter» utsöndras från
de egentliga ordlekarna, som dessa sistnämnda väl böra senteras
just av den person, som de riktas till. Ett exempel
på yttrande, som skulle låta artigt, men där också den
tilltalade borde förstå den förstuckna bimeningen gav Salvaudys
hälsningsord till Victor Hugo, när denne tog inträde
franska akademien. Salvaudy sade nämligen: »Vous avez
introduit l’art scénique dans notre littérature.» Ty l’art
scénique (»den dramatiska konsten») uttalas alldeles lika som
l’arsénique (»arseniken», i detta sammanhang ungefär: en
giftig, förskämd riktning).

Må vara, att detta bör räknas som ordlek; det är dock
högre grad en elakhet. Och ordleken bör verka rent ästetiskt, ej sårande.

Inte heller får ordleken ha något »praktiskt» syfte, såsom
t. ex. en utväg att slippa undan något svårt, farligt
eller obehagligt. Vi ha redan sett flera prov på sådana för
»nyttans» skull använda tvetydigheter. Följande kunna tilläggas.

En husmoder skrev orlovssedel åt sin piga, som hon
starkt misstänkte för att upprepade gånger ha stulit; betygets
sista mening lydde så: »Fått sluta, därför att hon tar
allting så lätt.»

Den rike bonden Jöns Petter skulle begravas. Sockneborna
hade goda skäl för sin tro, att hans rikedom delvis förvärvats
på oärligt sätt. Men änkan lovade pastorn en ståtlig
gåva, om han vid graven sade några vackra och berömmande
ord om den döde. Och pastorn redde sig genom att föredra dessa verser:

»Jöns Petter var en idoger man.
När andra sovo, vakade han;
och när de vaknade,
hade han, vad de saknade.»

*




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free