- Project Runeberg -  Om ordlekar /
62

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om s. k. subjektlösa satser i svenskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kaotiska, att vinna en något klarare överblick över de förut
oöverskådliga massorna skänker tillfredsställelse.

Gäller detta i allmänhet, så gäller det i ännu högre måtto
sådana fall, där man har praktisk bekantskap med själva materialet,
men där det inre sammanhanget och det helas konturer
bortskymmas av materialets rikedom och mångfald,
där man, så att säga, »icke kan se skogen för träd». Lyckas
vi att på ett sådant område någorlunda orientera oss, så plägar
detta område bli för oss mera intressant, mera kärt, mera
vår andliga egendom.

Det är dylika betraktelser, som förmått mig att för denna
uppsats välja ett ämne från den nysvenska syntaxen, ett
ämne, som för vårt språk nästan alls icke blivit behandlat.
Även i de övriga indoeuropeiska språken hava motsvarande
företeelser ännu blivit endast otillräckligt undersökta, ehuru
de delvis varit föremål för heta meningsstrider.

Emellertid, mitt ämnes stora omfattning och dess många
enskilda svårigheter göra, att jag måste nöja mig med att
lämna en planritning i stora drag, då jag nu skall söka redogöra
för s. k. subjektlösa satser i svenskan.

*



Redan i forntiden hade grammatici som Quintilianus och
filosofer som stoikerna blivit uppmärksamma därpå, att uti
grekiskan och latinet förekommo satser, vilka tycktes sakna
subjekt. Frågan har sedan många gånger varit föremål för
diskussion, men har i synnerhet på 1800-talet tillvunnit sig
större intresse, då man funnit, att satser utan tydligt subjekt
äro mycket talrika inom den indoeuropeiska språkfamiljen,
talrikast i de slaviska och germanska språken.

De flesta filosofer och även åtskilliga språkforskare hava
likväl haft stora betänkligheter mot att medgiva, att en
sats kunde bestå endast av predikat, utan något subjekt. Satsen
är ju det språkliga uttrycket för det logiska omdömet;
och till ett omdöme fordras ej blott ett utsägande (d. v. s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free