Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om s. k. subjektlösa satser i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då vi indelade de subjektlösa satserna efter betydelsen,
avskilde vi från de övriga den grupp, där predikatet
uttrycker en sådan verksamhet, som snarast måste antagas härröra
från ett levande väsen, vilket åtminstone till en viss grad
handlar avsiktligt. Denna grupp är visserligen mindre
än den, som representeras av de övriga arterna av
subjektlösa satser, dem, med vilka vi redan sysselsatt oss, men den
innehåller dock några skiftningar av så stor vikt, att de även
i denna korta redogörelse förtjäna påpekas.
Den talande kan underlåta att nämna det levande väsen,
från vilket verksamheten utgår, antingen därför, att detta
väsen är honom obekant, eller ock därför, att det är
honom så likgiltigt, att han icke tänker därpå. I båda
fallen lägger den talande hela vikten vid den verksamhet, han
omtalar.
När nu det verkliga subjektet är för den talande så
obekant, att han icke tilltror sig att nämna det, utan blott
omtalar den verksamhet, varigenom detta subjekt ger sig
tillkänna, då är det vanligen tillfället, att han icke kan se det
ifrågavarande levande väsendet; synen är, som vi veta, det
sinne, varpå människan mest förlitar sig; de andra sinnena
giva ej så klart besked och bedraga lättare.
Säger jag: Det ringer på portklockan, så måste jag ju
anse troligast, att ljudet förskriver sig från en person, som
vill komma in; men det kan ju även framkallas av annan
orsak, t. ex. av blåst. I alla händelser är det endast ljudet, jag
förnimmer, och endast ljudet, jag omtalar utan vidare
reflexioner.
Då någon viskar till sin rumskamrat: Det tassar ute i
korridoren, så plägar detta innebära, att han befinner sig
fullkomlig okunnighet om, vem det är, som frambringar
ljudet av smygande steg; det kan vara någon av husets folk eller
djur, det kan vara en tjuv; det kan – o, fasa! – vara en
besökare från andevärlden.
Just då ljud tros förskriva sig från hemlighetsfulla,
onämnbara, övernaturliga väsen, passar den subjektlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
