- Project Runeberg -  Om ordlekar /
100

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stundom visat sig nödvändig i Svenska Akademiens ordbok;
se i synnerhet underavdelningarna under avgrund 1 och 3 a.

Emellertid, att genom utförlig deskription söka
redogöra för allt, som ingår i folkmedvetandet, torde bli
omöjligt, när man har att göra med så innehållsrika begrepp som
t. ex. hund. Mycket måste uppvisas blott genom
språkproven, som då måste väljas så, att de mångsidigt belysa ordets
innebörd.[1] Men därför att man icke kan få en adekvat
definition eller uttömmande deskription, är det väl icke
nödvändigt att, som Paul (s. 67) tyckes anse, utelämna all slags
förklaring (utom språkproven); när ordet har flera andra
betydelser än den ifrågavarande svårförklarade,[2] är det icke
onödigt att åtminstone markera denna med en enkel
synonym, t. ex. »husdjuret Canis familiaris», genom vilken
läsaren vid första ögonkastet kan skilja den från de andra.
Att vid ord, som beteckna naturföremål, anföra det
vetenskapliga namnet är för övrigt ofta alldeles nödvändigt för
identifikation.

Även i andra fall torde det icke vara så förkastligt, som
Paul (s. 64) anser, att begagna sig av utländska ord för att
kort och klart angiva betydelsen av ett inhemskt.[3] Jag
menar nu ej sådana fall, då »tradition» kan hjälpa till att
förklara arvsägen eller »datera» att förklara dagteckna, ty jag
anser tradition och datera på sätt och vis vara lika goda
svenskar som arvsägen och dagteckna. Fastmer tänker jag
på sådana utländska (särskilt latinska) ord, som ehuru icke
upptagna i svenskan såsom låneord, å ena sidan äro
välbekanta för envar, som läst det utländska språket, och å andra
sidan äro så klart begränsade till sitt betydelseomfång, att de
säkrare och vigare än långa definitioner återgiva meningen.


[1]
Jfr artikeln abborre i Akademiens ordbok samt T. Hjelmqvist, Om
begagnandet av Svenska Akademiens ordbok, sid. 12--13.

[2]
Så t. ex. betyder ju hund, enl. A. F. Dalin, även »tyrann, barbar»;
»föraktlig människa»; »baddare», (om något mycket stort eller tungt o. s. v.);
»fyr hjulig rullvagn»; stora och lilla hunden äro namn på två stjärnbilder; lilla
hunden
är även namnet på ett hasardspel; röda hunden heter en utslagssjukdom,
o. s. v.

[3]
En förklaring på modersmålet bör dock i regeln gå vid sidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free