- Project Runeberg -  Om ordlekar /
106

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hittills gjort expressis verbis uttala, i vad förhållande den
ena betydelsen står till den andra: om den senare är
utvecklad ur den förra – och då på vad sätt –, eller om den
representerar en parallell utveckling;[1] härutinnan torde
somliga utländska ordböcker (t. ex. den franska av Hatzfeld,
Darmesteter
och Thomas) hava gjort något mera
för läsarens bekvämlighet.

Om lagarna för betydelseutvecklingen framställer Paul i
detta sammanhang några korta betraktelser. Han delar
betydelseändringarna i två huvudarter. Den ena består däri,
att ett nytt moment inträder i betydelsen, och utgår från
sådana fall, i vilka detta moment blott occasionellt finnes
tillstädes, men icke egentligen uttryckes av det ifrågavarande
ordet självt. Den andra huvudarten består däri, att vissa
moment, som ingå i den äldre betydelsen, försvinna, och utgår
från sådana fall, där blott en viss sida (eller några vissa
moment) av ordets äldre betydelse är väsentlig för den talande
och hörande, de övriga oväsentliga; detta inträffar särskilt
vid bildlig användning.

Men ofta är det icke nog, säger Paul, att påvisa, huru
den ena betydelsen ursprungligen har utvecklat sig ur den
andra. I förhållandet mellan ett ords betydelser inträffa
stundom sekundära förskjutningar, som kunna leda till
omtydning, och vilka äro likartade med s. k. folketymologi; i båda
fallen röjer sig strävandet att indraga det isolerade i ett större
sammanhang, att stödja det ofullständigt förstådda genom
att knyta det vid något allmänt bekant.[2]

Det är, som man ser, blott i största allmänhet, Paul här
yttrar sig om betydelseutvecklingens mångskiftande
processer. Han meddelar åtskilliga träffande tyska exempel på de


[1]
Man måste likväl -- om man vill vara rättvis -- medgiva, att en sådan
redogörelse ofta skulle taga betydlig plats, i synnerhet som man då i regeln måste
framlägga bevis, omtala andra möjligheter och de skäl, som kunde tala för dessa
o. s. v. Ofta kan man icke uttala något säkert, utan måste nöja sig med att
genom anordningen antyda den uppfattning, som synes vara sannolikast.

[2]
Hithörande företeelser hava nyligen behandlats av Vilhelm Andersen i
nyss citerade »Festskrift til Vilh. Thomsen», s. 258 följ.; om förskjutning mellan
två betydelser av samma ord talar han s. 269--70.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free