- Project Runeberg -  Om ordlekar /
112

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om de varit besläktade. Lika mycket som hynda motsvarar
hund, eller de feminina avledningarna på -ska, -inna, -essa,
-issa
motsvara de maskulina substantiv, av vilka de blivit
avledda, lika mycket motsvarar, vad betydelsen angår, t. ex.
ko, tjur, kvinna man, moder fader, dotter son, syster broder,
flicka gosse, piga dräng, nunna munk, fru, herre
o. s. v.
Liksom lägga är den kausativa (faktitiva) motsvarigheten till
ligga, fälla till falla, är ställa det till stå, göra till vara eller
bliva (varda), höja till stiga, tillfredsställa till giva sig
tillfreds.
Analogt med förhållandet mellan sitta och sätta sig,
ligga
och lägga sig, vaka och vakna är förhållandet mellan
vara och bliva (varda), stå och stanna, tiga och tystna. Med
förhållandet mellan svartna, svärta och svart kan man
jämföra det mellan stiga, höja och hög eller mellan sjunka, sänka
och djup. Många par, till vilka man å ömse sidor måste taga
hänsyn, bilda motsatserna. Genom jämförelse av de till
begreppet motsatta orden blir man uppmärksam på mycket,
som man eljest lätt förbiser. Härvid finner man, att
stundom mot ett ord kunna stå flera andra, varigenom olika
betydelsesfärer inom det förra avsöndras från varandra, t. ex.
gammal med motsatserna ny, färsk och ung; tunn med tjock
och tät; hög med djup, låg, ringa (t. ex. »straff»), enkel eller
elementär (jfr »den högre matematiken»), ödmjuk o. s. v.[1]
Ord, som beteckna mellanstadier, hava motsatser i två
riktningar, t. ex. ljum är motsats mot varm, men även mot
kall;[2] allt efter som motsatsen i den ena eller andra
riktningen framhålles, blir betydelsen av ordet modifierad. När


[1]
Jfr i Svenska Akademiens ordbok artiklarna absolut, där motsatserna
föränderlig, ofullkomlig, blandad, villkorlig, suspensiv, inskränkt, relativ, konjunktiv
(= förenad), enkel, egentlig, specifik
m. fl. dels uttryckligen, dels medelbarligen
genom synonymer eller exempel angivas, samt abstrakt, där motsatserna
konkret, benämnd, sinnligt åskådlig, lättfattlig, praktisk och opportunistisk dels
påpekas, dels antydas.
[2]
Jfr, med avseende på betydelsen av sluttande, det i Akademiens ordbok
under avhällig upptagna språkprovet: »Brant är mark, då dess plan avviker över
20 grader från horisontalplanen, sluttande, då denna skillnad är 10 till 20
grader, och avhällig, då lutningsvinkeln är mindre.» -- Hade man rik tillgång
på sådana litteraturexempel, så vore det mycket lättare, än det nu är, att
redigera en ordbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free