- Project Runeberg -  Om ordlekar /
114

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa hava några närmare överensstämmelser sinsemellan.
Likheten visar sig företrädesvis i det sätt, varpå orden
övergå till att användas om tidsförhållanden, psykologiska eller
kausala förhållanden o. s. v. – I alla sådana fall måste man
söka åstadkomma sammanfattning och jämförelse.

I det föregående har omnämnts, att Paul anser en
ordbildningslära, som ordnade orden efter deras funktion, vara
både önsklig och utförbar; med en sådan borde, säger han,
ordboken ställas i förbindelse. I flexionsläran har man ju
av gammalt brukat uppställning efter funktion: man
sammanför former t. ex. såsom genitiver eller såsom dativer,
även om de bildats med olikartade suffix (eller t. o. m. om de
bildats genom omskrivning med preposition). I
ordbildningsläran däremot plägar man vanligen utgå från de
särskilda suffixen och bildningstyperna, emedan förhållandena
här äro vida mera mångskiftande och oregelbundna, samt
emedan man icke så fullständigt och distinkt kan skilja
kategorierna efter funktionen. Mycket kan emellertid göras
härutinnan. Framför allt behöva vi en fullständigare och
finare utbildad terminologi; den skulle i hög grad bidraga till, att
man insåge sammanhanget mellan företeelser av samma slag,
och skulle mycket förenkla ordböckernas framställning. De
fåtaliga nu allmänna termerna, som t. ex. nomen agentis,
nomen actionis, kausativum o. d., förslå ej långt.[1]

Bland de exempel, Paul anför till belysande av sin


[1]
Saknaden av tillräcklig terminologi gör sig för en lexikograf kännbar ej
blott i fråga om ordbildningen, utan även -- det må här i förbigående anmärkas
-- på andra områden. Så t. ex. beträffande de vanligaste arterna av
betydelseövergångar: »oegentligt» får nu sammanfatta mycket, som borde närmare
specificeras; för de förändringar av ordets betydelseomfång, varigenom detta
antingen utvidgas (göres mera allmänt eller abstrakt) eller ock inskränkes (specialiseras),
saknas i svenskan fasta termer. När det gäller konstruktionsförändringar,
som t. ex. från avdamma bordet till avdamma stoftet (från bordet), frånnavbryta
(någons) tal
till avbryta någon, från tömma flaskan till tömma innehållet, o. d.,
så har man icke heller några vedertagna termer till sitt förfogande. -- Vad
genusförhållandena i svenskan angår, har Akademiens ordbok, som bekant, måst
skapa ett par nya termer; om ett eller annat årtionde komma måhända flere att
anses behövliga -- Om Akademiens ordbok i förhållande till terminologiens
förökande se för övrigt sid. 117--118.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free