Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Bi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I jämförelser, eller när ordet brukas i bildlig eller överförd
betydelse, är det vanligen biets flit man numera fäster
sig vid. Förr tänkte man oftare på biets hämndlystnad och
envishet i förföljande. I ordspråk förekommer ordet bi numera
sällan; men förr hade man flera ordspråk eller ordspråksliknande
uttryck om biet; t. ex. när Gustaf Vasa beklagar
sig över fogdarnas stränghet mot de fattiga och släpphänthet
mot de rika, säger han om dessa sina tjänstemän:
»De stocka flugorna, och bien låta de fara.» Andra gamla
ordspråk äro: »Gud föder så väl bi som björn»; – »Bi utan
vise, de fara villa vägar»; – »Den honung vill slicka, må
icke rädas för bien»; – »Av samma rosor, som spinnelen tar
sitt förgift, dir bien sin honung» säger skalden Frese; –
»Mycken honung gör lata bi» skall enligt bikungen Linnæus
(1768) vara ett osant ordspråk.
Tillägga vi ytterligare, att »bi i blått fält betyder påven
och hans kyrkegods» (inom heraldiken), – att Napoleon I
använde biet till symboliskt ornament, – att bisvärm har
varit namn på en fyrverkeripjäs, och att zoologerna ha bildat
ordet bikakekorall –, så har vår axplockning kanske blivit
alltför lång för läsarens tålamod, fastän vi ändå gått förbi
en hel hop fakta, som den språkligt eller kulturhistoriskt intresserade
nog skall själv med nöje och gagn taga vara på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
