- Project Runeberg -  Om ordlekar /
182

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vikingatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kulturinflytelser till sina landsmän och grannar. I Britanniens
erövring deltogo jutar, i Nederländerna härjade den
danske konung Hugleik omkring år 516, ännu omkring år
580 räknades danerna till frankernas fiender. Ordet viking
brukas i en angelsaxisk dikt om ett skandinaviskt folk före
den egentliga vikingatiden. Och de av irländska (och skotska)
skrifter omtalade härjningarna på Tory Island (vid
Irlands nordvästra kust) år 612 och på ön Eigg (en av de
sydliga Hebriderna) år 617 kunna, enligt professor Zimmer
och B., ej gärna tillskrivas andra än nordbor (snarast
norrmän); ty man känner numera genom doktor Jakob
Jakobsens
undersökningar av ortnamn på Shetlandsöarna,
att på dessa öar skandinaver redan omkring år
700 måste ha varit bofasta. Bugge har själv i den del av avhandlingen,
som handlar om bildstenar, sökt visa, att gottlänningar
tillsammans med norrmän redan under 600- och
700-talen besökt Shetlands- och Orknöarna samt lärt känna
därvarande keltiska ornamentik.

Med Södern voro, som man väl vet, skandinavernas förbindelser
ganska livliga före och under folkvandringstiden;
myntfynden, införandet av latinska kulturord och framför
allt av runskriften äro ju allbekanta förhållanden.

Fastän B. alltså starkt framhåller, att vikingatiden i
många avseenden nog kunde anses börja tidigare, följer han
dock av praktiska skäl den traditionella beräkningen från
år 793.

Slutet på vikingatiden räknar han något olika i olika
länder, för de skandinaviska allteftersom kristendomen där
fick fast fot, för de västerländska allt efter som de där inflyttade
nordborna kommit i lugna och fredliga förhållanden
till urbefolkningen och blivit så att säga naturaliserade.

För att kunna avgöra, vad som är nytt i vikingatidens
kultur, söker författaren giva en bild av den nordiska kulturen
före vikingatiden, så vitt sådant är möjligt med de sparsamma
och delvis mycket osäkra källorna. Att han därvid,
under skildring av det svenska kungadömet, tager för gott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free