- Project Runeberg -  Om ordlekar /
184

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vikingatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnämligast däri, att den bragt dem under varaktigt inflytande
av den romerska kulturen. Detta inflytande kom visserligen
sent och medelbart (genom angelsaxer, irer och franker),
men det är dock i främsta rummet detta inflytande, vi nordbor
ha att tacka för att vi nu äro medlemmar av det stora
europeiska kultursamfundet.»

Andra avdelningen behandlar landets styrelse och konungamakten.
B. betonar till en början, att man har alltför
få säkra intyg om de politiska förhållandena i Norden
före vikingatiden, för att kunna med bestämdhet utpeka, vad
som är ursprungligt nordiskt, och vad som först under vikingatiden
uppstått under påverkan av utländska förebilder.
Den bästa ledningen ge lånorden, ty med ordet bör institutionen
själv ha blivit införd, i synnerhet om man kan visa,
att den ej i gammal tid varit gemensam för alla germaner.

Angående hirden framhåller B., att det forna krigarföljet
kring furstens person (»drótt», »vertung» eller »húskarlar»)
under Harald Hårfagres tid börjar utbildas efter frankiskt
(och angelsaxiskt) mönster; själva namnet hird är lånat
från angelsaxiskan (hired). I Haralds hovhållning, i den
prakt han däri utvecklade, hans talrika hirdmän, hans fast
anställda och högt ärade skalder (ett slags »poetae laureati»),
hans spelmän och gycklare – i allt detta spåras många inflytelser
från västerlanden. Det tycks närmast vara Alfred
den store, som Harald tagit till mönster, men Alfred hade
efterliknat Karl den store. – Hirdens delning i tre klasser
(hirdmän, »gäster» och huskarlar), som omtalas vid vikingatidens
slut, men till vilken antydningar finnas redan på Harald
Hårfagres tid, har, efter vad B. menar, sin förebild i det
karolingiska riket. Stallaren, som vid vikingatidens slut,
både i Norden och i England, förekommer såsom hövding i
hirden, har enligt B. sin förebild i frankernas (comes stabuli,
constabularius, constabulus eller) stabularius.

Konungamaktens yttre värdighetstecken, som alldeles
saknats hos nordborna före vikingatiden, börja under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free