Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid julen fordomdags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tredje »skålen» kallades »Bragafull» (= Bragebägaren) och var
således ägnad åt skaldekonstens gud. Dessutom drack man
också »minnen» (= skålar) till ära för avlidna, berömliga
fränder.
Vid »Bragafullet» plägade ofta löften avläggas om stordåd
under det kommande året. Vid julaftonsfesten hos Arngrim
på ön Bolm utlovade Arngrims son, bärsärken Angantyr,
att han skulle äkta Uppsalakungen Yngves dotter Ingeborg,
den skönaste och klokaste mö, som den tiden fanns i
de nordiska landen. Det var detta löfte, som förde med sig
striden på Samsö, där såväl Angantyr och hans 11 bröder
som den ädle svenske landvärnsmannen Hjalmar den hugfulle
fingo sin bane.
Av ålder tycks det ha druckits mycket vid julfesten.
Att »fira jul» hette fordom »dricka jul», och detta uttryck
brukas ännu vid medeltidens slut. Det är nog också i stil
med gammal nordisk sed, när Tegnér i sin skildring av Fritjofs
besök hos kung Ring säger:
»Varenda kämpe tog sig ett ärligt julerus».
Kristendomens införande ändrade naturligtvis åtskilligt i
sättet att fira jul. Den äldre kristna kyrkan hade som bekant
bestämt, att minnet av Jesu födelse skulle firas på juldagen,
och snart troddes det allmänt, att Jesus Kristus verkligen
blivit född på den dagen. I Norden blev julen fortfarande
den förnämsta av årets fester, och de kyrkliga ceremoniemna
vid julen torde ha omfattats med större hängivenhet än t. o. m.
långfredagens och påskdagens.
Kyrkan inlade en stor förtjänst genom att strängt yrka
på »julfred»; därmed menades dels vars och ens oantastlighet
till liv och lem under julhelgen (eller med andra
ord: extra böter för förgripelse på någons säkerhet), dels
ock hans rätt att under samma tid slippa stämningar och rättegångar.
»Julfreden» stadgas tidigast i Östgötalagen (från
år 1285); denna fridlysning räckte i allmänhet från julafton
»sedan aftonsång är sjungen» och till dess »aftonsång är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
