Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett svenskt rimlexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för en äkta poetisk känsla. Men även om dilettanten i diktningen
genomgående stannar ett stycke nedanför den strängare
skönhetslinjen – hans enkla alster kunna ändå bli en rik källa
till hugnad och glädje för hem och vänkrets, i synnerhet vid
tillfällen då versen framstår som en naturlig
uttrycksform för stämningen.
Hur var det, vår gamle göteborgare Thomas Thorild uttalade sig
i sin »Kritik över kritiker»? Att vilja förbjuda någon
»att äga och njuta dessa små behag» är ju, enligt hans mening,
lika orimligt, »som det vore att för oss lysa ut det bud,
att numera ingen fick dansa som icke vore dansmästare,
ingen göra en elegant visit eller uppvaktning,
som icke vore hovjunkare, och ingen nämna Guds namn,
som icke vore bisp».
Klandervärd är dilettantismen blott då, när den vill gälla för
äkta konst; och detta är också Thorilds mening. Om i övrigt
förhållandena något ändrat sig från Thorilds tid, är det väl
snarast i den riktningen, att i vårt jäktande tidevarv alltför
få ägna sig åt den ädla sporten att skriva vers.
Och det är till skada inte bara för vårt familjeliv och
sällskapsliv, utan än mera för vårt modersmåls rykt och
ans i skrift. Ty ingen annan språkövning kan i lika hög
grad som versskrivandet lära oss att taga vara på det bästa,
det enklaste, det uttrycksfullaste och det mest svenska i vårt
språks tillgångar; ingen annan övning tvingar oss att lika
noga pröva ordens och bildernas innebörd och användbarhet,
ordföljdens och konstruktionens rätta betydelse, ordens olika
uttalsmöjligheter, ljudsammanställningarnas grader av välklang m. m.
Att försök i versifikation äro en av de allra viktigaste
förberedelserna för den, som vill utbilda sig till god
stilist, har också under skilda tider och hos skilda folk varit
känt och erkänt. Man har många exempel på att de, som
nått ryktbarhet för ypperlig behandling av prosan, utvecklat
sin språkkonst huvudsakligen genom metriska övningar; så
var det t. ex. med Plato. Också bland nu levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
