- Project Runeberg -  Om ordlekar /
243

(1910) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rytmen och fantasien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ringning med två eller flera klockor med olika klang
och rytm lockar lätt fantasien till att i tydningen inlägga
kontraster eller ett slags samtal. Så har man tytt de bägge
klockorna i Grundsunds kyrka (Norra Ångermanland)
till överensstämmelse med striden mellan botfärdighet och
obotfärdighet i åhörarens hjärta. Den större klockan säger:

»Syndare, kom!
Gå ej om!»

Men den mindre klockan upprepar:

»Du hinner nog,
du hinner nog!»

En annan, också från Ångermanland inberättad
tydning tyckes blott innebära ett elakt skämt med folket i en
grannby.[1] De bägge klockorna i Själevad påstås låta höra
sig på det sätt, att den större medlidsamt säger:

»Nu komm stakkare håla Stranna.»
(d. v. s. Nu komma stackarna från [byn] Strand),

medan den mindre förtrytsamt uppmanar:

»Kast dom åt fanners, kast dom åt fanners!»

I Schweiz låta bröllopsklockorna enligt
Wackernagel ganska dystert och olycksbådande. När det i
Basel ringes till kyrkvigsel säga klockorna:

»Ins Elend! Ins Elend!»

Och ännu bedrövligare spå Zürichs klockor; den första säger:

»Ach min Gott, Ach min Gott!»

den andra:

»Chrüz [= Kreuz] und Noth, Chrüz und Noth!»


[1]
Ett sådant, ehuru kanske något mera allvarligt menat, använder Selma
Lagerlöf
i »Jerusalem»: medan innevanarne i en viss dalsocken ännu icke
träffats av den religiösa rörelse, som gick genom de omgivande socknarna, påstod
folket i dessa, att den »obotfärdiga» socknens kyrkklockor brukade säga »Sov i
era synder! Sov i era synder!» Detta är, enligt benäget meddelande från
författarinnan, fritt diktat. Men onekligen är det, såsom de folkliga exemplen i vår
text visa, diktat med djup förståelse av vår allmoges själsliv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordlekar/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free