Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lungsotens aftagande. Af Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3°
.•sotsdödlighet, jämförda med den förstas,
äro följande:
M ä n. Kvinnor.
I^andt.- Industr. Landt.- Industr.
distrikt, distrikt, distrikt, distrikt.
1850—57______IOO IOO IOO IOO
1858—62______ 79 Q2 91 97
1863—67______ 79 92 84 94
1868-72...... 77 89 75 83
1873—77...... 67 84 67 72
1878 — 82...... 60 74 60 64
1883—89––– 59 70 53 58
Alltså på ‡0 år en minskning af
lungsots dödligheten uppgående till jo —‡0
procent for män och 4.0 —50 procent för
kvinnor!
Hvad är nu orsaken till denna
utomordentliga förändring? Sandbergs svar
lyder så: »Om man noggrannare
pröfvat-de meddelade siffrorna, finner man, att
lungsotens minskning är relativt starkast
under 5-årsperioden 1873—77, så att man
är väl berättigad att som orsak antaga
inflytandet af den hittills af intet land
uppnådda engelska hygieniska lagstiftningen
af år 1872, hvilken år 1875 jämte en
mängd andra sanitära lagar
sammanfattades i den stora engelska hygieniska
lagsamlingen. Att denna lagstiftnings
verkan visat sig starkast skydda det kvinnliga
släktet får väl anses bero därpå, att detta
kön mer än männen är bundet vid
hemmet och att just förbättringen af
bostadsförhållanden och hindrandet af
bostädernas öfverfyllande samt bostadsgrundens
torrläggning utgjort ett af denna
lagstiftnings främsta mål.» Förklaringen
förefaller riktig, men det kan och bör tilläggas,
att säkerligen äfven andra moment spelat
en viktig roll, exempelvis den under
perioden 1850—87 betydligt ökade välmågan
bland Englands arbetarbefolkning
äfvensom, hvad särskildt kvinnorna beträffar,
skyddslagar mot kvinnligt fabriksarbete
och dessa lagars strängare tillämpning.
För England är alltså frågan om
lungsotsdödlighet och kultur redan afgjord till
kulturens förmån. Hur blir svaret på
samma fråga i de öfriga kulturländerna?
Dessa hafva senare och i allmänhet i
mindre utsträckning berörts af den
moderna industriella kulturen och böra
därför ej hafva lidit så mycket men af
densamma som England; å andra sidan
hafva de också senare och i långt mindre
utsträckning kommit med i hygienens
moderna utveckling. Frågan låter sig därför
ej a priori besvaras, och beklagligtvis är
det statistiska material, söm kunde
användas att afgöra frågan, af särdeles färskt
datum. För de flesta länder går det ej
längre tillbaka än ungefär till midten af
70-talet och inskränker sig i allmänhet till
städerna. Som dessa emellertid från
lungsotsdödlighetens synpunkt mest lida af
den industriella utvecklingen, så är deras
statistik den för frågan viktigaste. En
tysk läkare, Halle, har nyligen
sammanfört den. Undersökningen gäller 225
tyska städer, hvardera med mera än 15,000
invånare, och 50 stora städer i andra
länder. De viktigaste resultaten äro följande.
Af de tyska städerna äro endast 144
ägnade att lämna upplysande svar på
frågan, emedan deras tillförlitliga statistik
omfattar en något längre period,
nämligen 13 år (1877—89). Af dessa visade
97 en förminskning af
lungsotsmortalite-ten, i 16 var denna dödlighet oförändrad,
och i 31 hade den något ökats. Men
endast i 3 af dessa senare städer hade
lungsotsdödligheten i väsentlig mån (med
ungefär 1 °/00) ökats. Däremot visade
20 af de lyckligt lottade städerna en
högst väsentlig minskning uppgående
från i °/oo ända till 2,5 °/00. Slutresultatet
var således ganska gynnsamt, och så vidt
Halle kunnat utröna, bör det tillskrifvas
hygieniska förbättringar, i den nyaste
tiden genomförda i dessa samhällen, af
hvilka flertalet utgöra industricentra och
som förr lidit af en hög lungsotsdödlighet.
Statistiken från de 50 icke-tvska
storstäderna visar också i allmänhet
gynnsamma resultat. Särskildt är statistiken
från Österrike—Ungern gynnsam. Dessa
länders stora industristäder hafva
fört-lidit af en fruktansvärd lungsotsdödlighet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
