Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om folketymologi. Af Robert Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I
Syndaflod t. ex. är ett sådant ord,
som redan på tysk botten undergått sin
omtydning. Det hade ursprungligen
etymologiskt ingenting med »synd» att skaffa,
om också enligt bibelns lära
människornas synd var orsaken till den allmänna
öfversvämningen. Ännu hos Luther hette
ordet: sinfluth utan tanke på synd, alldeles
som i den äldre tyskan sin{i)vluot, hvars
första led sint-, sin- betyder »stor»,
»allmän»: alltså »den stora floden», ingenting
annat. Ordet syndaflod inkom i vår
bibelöfversättning först i
kapitelöfverskrif-terna till Gustaf II Adolfs bibel (af 1618).
I texten begagnas däremot endast
uttrycket »flod;, »vattuflod».
Ett annat redan före inträdet i
svenskan omtydt ord är muskedunder, som
bekant benämning på ett gammaldags
skjutvapen. Det är nämligen en ren
öfverflyttning af det tyska Muskedonner, som
själft är en ombildning af det franska
monsqueton. Detta åter ären afledning af
mousquet, vårt muskot. Rent svensk är
däremot den i Skåne hörda användningen
af muskedunder i betydelsen
»svartmuskig person».
Hängmatta låter väl så genomsvenskt
som möjligt men är dock ett direkt lån
från tyskans Hängematte, hvilket pekar
på holländska hangmat, hangmac. I
likhet med det engelska hammoc och
franska hamac skall det holländska ordet vara
ett lån från Amerika.—Ordet svartkonst
har sin egen historia. Till oss har det
kommit från tyskan, som har uttrycket
schwarze Kunst. Detta åter är en ren
öfversättning af med.-lat. nigromantia
{niger, svart och mantia, spådomskonst),
som ingenting annat är än en travestering
af grekiska vexQn(.Lavztia, dödsbesvärjelse,
frambesvärjelse af döda, en af forntidens
föregifna trollkonster.
Ännu ett ord, som ej på svenskt
område kan fä en tillfredsställande
förklaring, med mindre man uppsöker dess
främmande förebild, är kopparslagare,
d. v. s. detta ord i sin öfverförda
betydelse af »hufvudvärk (en sådan nämligen
’O —
som brukar inställa sig »dagen efter»).
För att förstå detta ords etymologi måste
vi uppsöka dess mönster i tyskan, och
vi finna då att det därstädes uppträder
redan i medellågtyskan under formen
koppersleger. Genom anknytning till det
lågtyska kop (i högtyskan motsvaradt af
Kopf), »hufvud», har ordet kommit till
den, nämnda specifika betydelsen, utan
att därför någon skugga behöfver kastas
på de hedervärda utöfvarne af
koppar-slagaryrket.
I detta sammanhang kommer man
ofrivilligt att tänka på ett annat skrå, som
lika oskyldigt blifvit gjordt misstänkt för
oordentliga vanor, nämligen
borstbin-darnes. Som bekant heter det om en
person, som ser för djupt i glaset, att
han »super som en borstbindare». Äfven
i detta fall är det folketymologien, som
gjort sig saker till den falska anklagelsen,
och äfven här är det i tyskan som
förklaringen är att söka. Det nu brukliga
uttrycket: »er säuft wie ein Bürstcnbinder»
är nämligen, genom folketymologi eller
kanske snarare på grund af en afsiktlig
ordlek, travesteradt af: »er säuft wie ein
Bürs(ch)tner», i hvilket uttryck det sista
ordet är en substantivering af verbet
biirs(ch)ten, deltaga i ett dryckeslag. Detta
bursten är besläktadt med Bursehe, som
förr betydde medlem af ett gille eller
lag, där man hade gemensam förtäring
och där det vanligen gick gladt till.
Etymon är det medeltidslatinska bursa,
gemensam kassa, sedan: sammankomst
af medlemmar i en förening med
gemensam kassa, och slutligen: dryckeslag.
Många andra ord i vårt språk likna
de nu nämnda därutinnan, att de, för att
erhålla sin rätta förklaring, måste
uppsökas i det idiom, hvarifrån de kommit
till oss, då de däremot isolerade trotsa
alla försök till tolkning.
Om vi därefter gå de svenska
folkety-mologierna något närmare in på lifvet,
för att om möjligt skilja dem i bestämda
grupper, så blir resultatet af en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
