Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom och dess minnesmärken. Bearbetning efter Gaston Boissier. Af Edv. Alkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tibern och borgen San Aiigelo (Hadriani mausolé).
Träsnitt af Ruffe efter oljemålning af Corot.
Rom och dess minnesmärken.1)
Bearbetning efter Gaston Boissier.
Jungen stad rymmer så mänga
minnesmärken från svunna tider som Rom.
Ingenstädes äro heller dessa rester af
det förflutna bättre bevarade än där.
Detta förlänar ät Rom en egendomlighet,
hvarigenom denna stad skiljer sig från
alla världens hufvudstäder och hvilken
orsakas af samma omständighet, som
gifvit Rom det stolta namnet »den eviga
staden»: att Rom aldrig i sträng mening
varit en ofri, underkufvad stad. Mer än
en gång hafva dess murar belägrats,
stormats, dess invånare nödgats att lyda
främmande bud; men ständigt har denna
eviga stad inom kort återvunnit sin
själfständighet, och öfver hufvud kan man
säga, att alltifrån Romulus har Rom varit
romerskt.
I ännu ett annat afseende skiljer sig
Rom genom sina minnen från alla andra
städer på jorden: genom den vidt
utsträckta tidsrymd, hvarom minnesmär-
kena ännu i dag bära vittnesbörd. Andra
städer hafva haft sin blomstringstid
alldeles som vissa släkter, men vitaliteten
har fort öfverspänts och kraftperioden
blifvit af kort varaktighet. De
minnesmärken, som i dag fylla området mellan
Peterskyrkan och Lateranen, mellan Porta
S. Pancrazio och Porta Pia, förkunna
bättre än några oratoriska konstgrepp
Roms sega förmåga af själfförnyelse.
Alla konstens stora epoker äro här
representerade, de flesta genom några
bland sina kraftigaste yttringar. Också
känner man i Rom mer än på något
annat ställe en obetvingelig lust att
företaga en färd genom tiderna. Det är till
en sådan, läsaren inbjudes. Om den ej
kan ske till fots, i allsköns ro, så är
felet icke mitt. Tidskrifter och
järnbanor hafva vissa likheter, hvilka sällan
äro så kännbara, som då man skall resa
genom Rom, från cless grundläggning
’) Den skildring, som ligger till grun d för denna bearbetning, ingår i det stora verket »Les capitales
du monde», af hvilket en svensk upplaga är under utgifning på hr Albert Bonniers förlag.
Illustrationerna å sid. 212, 214, 216, 217, 223 och 224 äro af den svenske förläggaren benäget ställda till
vårt förfogande. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
