- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
224

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom och dess minnesmärken. Bearbetning efter Gaston Boissier. Af Edv. Alkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

underlighet som fasaden blir ännu
vidunderligare, när den placerats på en
byggnad, som kommer med anspråk på
att vara en stort epoks storverk.

Med midten af 1500-talet bleknar
renässansen. De stora mästarne äro till större
delen döda, en tid af konstnärligt förfall
inträder. Men det är en dekadens, som
är både intelligent och verksam. Påfvar
och kardinaler hafva bibehållit den smak
för det praktfulla, som är ett arf från
det gamla Rom. De bygga eller dekorera
kyrkor — naturligtvis i tidens smak, men
tidens smak är ej längre god. Barocken
har inträdt, denna skapelse af en
konstsmak, som saknar sinne för det enkla
men beskäftigt och med stora åthäfvor
söker framkalla något nytt, effektfullt.
Jesuiterkyrkan, la chiesa di Gesu, blir
barockens hufvudverk, som man om
möjligt söker öfverträffa. Rom är fylldt af
minnesmärken från denna tid, hvars
arkitektoniska smak i fasaden till kyrkan
San Carlino på Quirinalen lyckats
bannlysa den räta linien. Barocken har
emellertid den förtjänsten att vara ett
troget uttryck för tidens seder,
uppfattning och skönhetssinne. Därigenom
får den ett visst drag af omedelbarhet,
som gör, att vi förlåta många af dess
utsväfningar.

Michelangelos Moses i kyrkan San Pietro in Vincoli.

Med barocktiden kan vår vandring
genom det historiska Rom vara slutad.
Roccocon ser man knappast till; man kan
dock tänka sig, hur föga denna spröda,
kvinnligt sirliga konst skulle passat för
det romerska lynnet. Lika litet finner man
spår af neo-grecicismen, den första
konsthistoriska konststil. Den skulle i Rom
kommit att stå sina original för nära,
och det är ej svårt att föreställa sig, att
den ej vunnit vid jämförelsen.

I det moderna Rom är konsten utan
aktualitet. Rom har blifvit ett politiskt
centrum och hufvudstad i en modern
stormakt. Nutidspolitik och konst tyckas ej
trifvas rätt väl tillsammans. Det kan man
se i Berlin, och man har ett sorgligt
exempel därpå i våra dagars Rom. För
att lämpa staden för dess nya funktioner
företaga sig de, som makten hafva, att
utan öfverdrifven pietet för de gamla
minnena.omgestalta hela kvarter, anlägga
nya, långa, breda, räta gator och bygga
kolossalhus efter en typ, som hämtats
från samma håll som de politiska
inspirationerna. Det är med vemod man tänker
sig Rom om få år omgestaltadt efter ett
mönster, som man förut känner i
dussintals exemplar. Rom hade förtjänt ett
bättre öde än att sjunka till en modern

hufvudstad. & ,

hdv. Alkman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free