Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legenden om fågelboet. Berättad af Selma Lagerlöf - På Sicilien. Resebref från södern, med »åsna» som ledmotiv af Rust Roest. Med 5 bilder efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 2Ö0 —
öfver dem, som han lofvat att förgöra,
liksom hedbon ömkade sig öfver
fågelboet.
Visserligen voro eremitens fåglar
mycket bättre än vår herres människor, men
han kunde just förstå, att Gud fader
ändock kunde ha hjärta för dem.
Nästa dag stod fågelboet tomt, och
ensamhetens bitterhet lade sig öfver
eremiten. Långsamt sjönk hans arm ned
till hans sida, och det tycktes som om
ali naturen höll andan för att lyssna efter
de dånande domens basuner. Men i
detsamma kommo alla ärlorna åter och
satte sig på lians hufvud och axlar, ty
de voro ej alis rädda för honom. Då
for en ljusstråle genom den gamle
Hat-tos förvirrade hjärna. Han hade ju sänkt
armen, sänkt den hvar dag för att se
på fåglarna.
Och stående dä.r med alla sex
ungarna, fladdrande och lekande rundt om
sig, nickade han belåtet åt någon, som
han ej såg. »Du slipper», sade han, »du
slipper. Jag har ej hållit mitt ord, så
behöfver du ej hålla ditt.»
Och det syntes honom, som om
hällebergen upphörde att darra och floden
lade sig ned till makligt lugn i sin
fåra.
På Sicilien.
Resebref från södern, med »åsna» som ledmotiv
af Rust Ro est.
Med 5 bilder efter fotografier.
Taormina, februari 1892.
» i a, se om någon hemma i Sverige
^J kallar mig för åsna, kommer jag
naturligtvis att taga det illa upp, men om
någon, som varit här nere i södern,
säger: Du är en liten åsna’, anser jag det
som uttryck för en riktigt vänlig känsla.»
Ofvanstående fragment af ett samtal
visar, hur åsikterna växla under olika
klimat.
Vi hade gått igenom våra åsneminnen,
under det vi diskuterade, om vi skulle
bege oss upp till kastellet vid Taormina
till fots eller per åsna.
Vår första bekantskap med söderns
åsna var åsnan i Bozen. Vi hade gjort
en liten utflykt och vände om mot
staden, hade lyckligen sluppit förbi en mängd
grisar, som en längre stund sprungit
framför, skenat förbi, snubblat vid sidan
af vår vagn, då vi kommo till en trång
gata, som fullkomligt spärrades af en
liten åsna med ett stort lass. Körsvennen
höll i betslet men hade förgätit tid och
Siciliansk åsnetlrifvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
