Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Sicilien. Resebref från södern, med »åsna» som ledmotiv af Rust Roest. Med 5 bilder efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårda slantarna — man beundrar de
sicilianska sadlarna — apelsinen har man
fullkomligt glömt. Alla tiggare (och de
äro legio), som sedermera under färden
»dö af hunger», afspisar föraren
hädanefter med ett kategoriskt: »Signoran kan
inte, hon sitter på sin börs.»
Det går lugnt och beskedligt fram
på den jämna gatan. Vid »Largo del
Foro» rider man förbi ett f. d.
normandiskt slott. De nedre hvalfven i den
forna riddarborgen tjäna nu till
verkstäder för handtverkare och till saluhall
för grönsaksmånglare.
Det är alltid lätt att få en inblick i
det sicilianska hemlifvet, dubbelt lätt,
när man intager en så pass upphöjd
ställning som på åsnerygg. Grupperna,
inramade i de gamla mörka hvalfven,
bilda fullkomliga genretaflor:
skoma-karne och skräddarne nedböjda öfver
sina verktyg, omgifna af hustru och barn
med mörka, uttrycksfulla arabansikten
och smekande svarta ögon;
frukthandlaren bland sina sydländskt färgrika och
fantastiskt formade frukter; den gamla
ensamma gumman i hvalfvet nästintill
med sin slända. Öfverallt ser man
dylika interiörer eller rättare sagdt
exteriörer — sicilianarnes lif föres helt naturligt
mest i fria luften.
Man har så mycket ovant och
intressant att iakttaga, att man börjar känna
sig helt förtjust öfver sin färd, då åsnan
plötsligen gör ett högerom och pä inga
villkor vill gå längre; han känner den där
bergvägen och vet hur besvärlig och
tröttsam den är. Guiden sliter och drar
i betslet, puffar åsnan i sidan, ingenting
hjälper. Jaså, blir det ej en längre färd!
Då är det bäst att genast stiga af, här
i solbaddet kan man omöjligt sitta, och
man lyfter sig redan i sadeln för att
glida ner, då åsnan fullkomligt
omotive-radt sätter af i hastig traf samt med en
tvär vändning viker in på en gård,
där den stannar midt för trappan, på
hvilken husets invånare slagit sig ner.
Husdjuren, en mängd kacklande fjäder-
m 1 - -
Si," ’ - "... - .
Palazzo Corvaja i Taormina.
fän och en katt, som i fredlig endräkt
spatserat omkring på gården, äro
alldeles vilda af förskräckelse öfver det
oförmodade besöket. Det är ett flaxande,
ett jamande, ett galande, som gör den
lika häpna signoran alldeles hufvudyr.
På trappan sitta som sagdt familjens
medlemmar, en gammal gumma, som
reder ut sitt tunna, gråa hår och
alltemellanåt ger ett troligen välbehöfiigt,
men efter utseendet att döma mycket
ovälkommet kamtag åt en liten gosse,
som ligger raklång på trappan. En
half-vuxen flicka sysslar mycket intresserad
med en virkning, hvars renlighet lämnar
åtskilligt öfrigt att önska. Modern, med lillan
vid bröstet, rör omkring i en skål, troligen
polentan till middagsmåltiden. Mannen
sitter litet afsides och binder på sin not.
Framför denna grupp gör åsnan halt
med sin börda.
Man ser på hvarandra, ömsesidigt
smått generad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
