Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Sicilien. Resebref från södern, med »åsna» som ledmotiv af Rust Roest. Med 5 bilder efter fotografier - François Villon. Af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 299 —
ännu ett skutt för bakbenen, och inan
har skridit ned ett steg — ty värr kan
man inte härvidlag säga, att det endast
är det första steget, som kostar på,
alla göra det och de äro närmare
femtio.
Ändtligen är man nere.
Följande dag råkar man sin förare.
Han stryker mössan från hufvudet och
]francois dillon.
I-Jet var den muntra mäster Frans,
den trasiga och arma,
hans öga lyste med stickande glans,
men han kysste ined läppar varma,
hans strupe var först i skratt som törst,
han hade ett skämt och en sång
Jör hvarje flod af hjärtats blod,
mäster Francois Villon.
Han tog sin väld, som tillbuds den stod
i skogar och krogar och nästen,
och var ej hans dam till en kyss för god,
så sörjde han föga f ör resten.
Hans jackas hål såg aldrig nål,
men aldrig blef den för trång.
Så lugnt som en gud han viste sin hud,
mäster Francois Villon.
Han sjöng hvad han såg i ett ögonkast,
hvad stunden f ödde i barmen.
Mot Sieur Apolle han i vördnad brast,
slog frankt kring hans skuldror armen.
Han förde sin gäst från fest till fest
tog gracerna med i språng,
och i dryckjom lärd, han spelte värd,
mäster Fraiifois Villon.
Hvad fröjd i de ringaste lagren sjöd,
den rymdes under hans ■ hufva
och sprängde mot ljuset i dikt så röd
som vinet ur hemlandets drufva.
Så skön försann som en lefvande man,
så stor som han är lång,
i ära och skam han träder fram,
mäster Francois Villon.
Per Hallström.
grinar vänligt. Man småler, och så tycker
man, att man skall säga något.
Det är svårt att fråga, hur en sådan
där nittonårig, duktigt solbränd
sicili-anare mår — och därför frågar man
i stället: »Come sta 1’asinello?»
»Mycket bra — benissimo.»
Men det faller inte ynglingen in att
fråga, hur signoran mår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
