Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moltkes lefnadssaga. Af A. Hammarskiöld. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°9 —
älskade. Den 15 augusti 1825 skrifver
han från Salzbrunn till sin moder: »Här
är en ung flicka, som för visso förtjänade
att vara din svärdotter. Det är en
grefvinna Reichenbach. Hon är skön som
dagen och väl uppfostrad. Du skulle
komma att bära henne på dina händer.
Men ty värr har hon ingen förmögenhet.»
Och en sådan hade ej heller Moltke.
Men det var icke blott de utmärkta
lärarne, som främjade hans
vetenskapliga studier. Ty detta gjorde den anda,
som rådde inom den stora generalstaben
och hela preussiska hären. Denna
vetenskapliga anda hade grundlagts af
Scharn-horst och Gneisenau, den moderna
preussiska härens skapare. Moltke har än
ytterligare stärkt och utvecklat denna anda;
han har dessutom gjort den stora
generalstaben till en i sitt slag fulländad skapelse.
En författare har sagt, att de tvä
korporationer, inom hvilka den största fond af
intelligens i våra dagar är samlad, äro det.
högre katolska kleresiet och den
preussiska generalstaben. Hade den preussiska
hären icke ägt 60 à 70 i vetenskapligt
hänseende på det yppersta utbildade
officerare, skulle det kanske icke ha lyckats
ens Moltkes snille att med ljungeldens
kraft splittra Österrikes och Frankrikes
härar. Hans snille och dessa officerare
är det, som egentligen gjorde den
preussiska hären så öfverlägsen dess
motståndare.
Sedan Moltke lämnat krigsskolan, var
han en tid lärare vid divisionsskolan i
Frankfurt. Kanske var det vid denna
tidpunkt, som han med en ung mans
hela värme förälskade sig i den berömde
general Bülow von Dennewitz’ dotter.
Den unga fröken besvarade hans böjelse,
men generalen var emot förbindelsen,
emedan Moltke då ansågs ha ett mycket
svagt bröst, hvadan Bülow befarade,
att han ej hade lång tid kvar att lefva.
Längre fram kom han att få deltaga i
topografiska arbeten, 1833 utnämndes han
till premierlöjtnant och upptogs i stora
generalstaben. 1835 vardt han johanniter-
riddare och kapten vid nämnda
generalstab och bevistade de manövrer, som
höllos i Schlesien och ryska Polen. S.
å. fick han ett half års tjänstledighet för
att göra en resa till Konstantinopel. Hans
vistelse i Turkiet kom dock att räcka i
4 år, enär sultanen Mahmud II af den
preussiske konungen begärde tillstånd för
Moltke att inträda i turkisk tjänst. De
skildringar Moltke gjort af sin vistelse i
Turkiet äro i högsta grad lärorika och
intressanta och låta en närmare lära känna
hans ädla och rika personlighet. Dessa
skildringar äro sammanfattade i hans
ofvannämnda arbete: Brieje über
Z11-stände und Begebenheiten in der Türkei.
Den prosastil, som röjer sig i dessa bref,
säger Georg Brandes i sin ypperliga
uppsats om Moltke, kan täfla med Göthes
reseskildringar. Moltke är i själfva verket
ett af den tyska prosans största genier.
Nämnda bref voro skrifna till hans
närmaste anhöriga och fingo stor
betydelse för Moltkes husliga lycka.
Hans syster Augusta hade 1834 gift
sig med en engelsman, John Heyliger
Burt, men denne hade i ett föregående
giftermål tre barn. Den yngsta af dessa
hette Marie, hvilken trots sin ungdom
blef en af de mest intresserade
åhöra-rinnorna af Moltkes bref från Turkiet,
ehuru hon aldrig sett deras författare.
Den föreställning hon genom dem fick
om Moltke var dock sådan, att hon med
största längtan motsåg hans återkomst.
Och när hon vid fjorton års ålder såg
honom för första gången, motsvarade
han till fullo de höga tankar, hon gjort
sig om honom. Den beundran hon känt
för honom, innan hon sett honom,
öfvergick efter närmare bekantskap till den
mest hängifna kärlek, ehuru han var
nära 26 år äldre än hon.
IV.
Under sin vistelse i Turkiet gjorde
Moltke vetenskapen de största tjänster,
framför allt dock geografien. Hans forne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
