Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om äldre och nyare luftskepp. Af Karl af Geijerstam. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konst. Dä luftseglaren vill stiga uppåt,
har han intet annat medel att nå detta
resultat än att göra hela ballongen
lättare genom utkastande af barlast,
men han måste vara sparsam därmed,
ty i barlasten har han sin enda
räddning, om såsom ofta händer, ballongen
oväntadt börjar hastigt sjunka. Mer än
en luftseglare har, sedan barlasten varit
slut, måst kasta ut ur gondolen allt,
äfven sina kläder, och det har t. o. m.
händt, att då flera personer varit uppe
samtidigt, en sprungit öfver bord för
att rädda de kvarblifna från säker
undergång.
Ankaret användes vid landningen.
Luftseglaren lösgör det, så att det i ett
längre tåg får släpa utmed marken.
Det hugger då lätt fast i något
uppstående föremål. Först sedan ankaret
fått säkert fäste, öppnar luftseglaren
ventilen och låter gasen i större mängd
utströmma. Äfven för att kunna landa
med säkerhet är det af vikt att hafva
någon barlast kvar. Det kan nämligen
lätt hända, att luftseglaren behöfver stiga
upp igen, t. ex. för att undgå att stöta
emot ett högt föremål, att trassla in sig
i ett träd eller dylikt. Har han då
ingen barlast kvar, kan hans läge blifva
vådligt, om vinden är stark.
Olycksfall vid landningen äro icke sällsynta.
Fullkomligt utan praktiskt värde har
dock denna enkla form af
luftseglingskonst icke varit; för vetenskapen och
militärväsendet har den haft ganska stor
betydelse. En mängd ballongfärder
hafva företagits i rent vetenskapligt
syfte, och i och för undersökningar af
atmosfäriska förhållanden är tydligen
äfven den vanliga och såsom
luftseglingsredskap ytterst primitiva ballongen
ett icke föraktligt medel. Hvarje
luftseglare borde vara meteorolog, så att
han vore i stånd att handhafva och
afläsa mera vanliga instrument, ty innan
ett större iakttagelsematerial samlats,
kan icke bestämda slutsatser dragas om
de ytterst invecklade förhållanden, som
lufthafvet erbjuder. Till de frågor, som
studerats vid ballonguppstigningar, höra:
lagarna för temperaturens och
fuktighetens aftagande med höjden, luftens
sammansättning i olika lager, jämförelse
mellan solens strålade värme i olika
lager, elektricitetsförhållanden m. m.
Inom militärväsendet hafva
ballongerna flera gånger gjort viktiga tjänster.
Redan under franska revolutionens dagar
upprättades inom franska arméen ett
luftseglingskompani, hvilket hade till
syftemål att städse kunna uppsända en
»ballon captif», från hvars gondol
fiendens rörelser kunde observeras. Bilden å
nästa sida ger en föreställning om denna
luftballongs manövrering. Vid städers
belägring och i bataljer visade denna
ballong sig ganska användbar. Äfven
på ett annat sätt hafva ballonger visat
sig brukbara i krigstjänst. De flesta af
mina läsare torde erinra sig, hvilken
betydande roll ballongerna spelade under
belägringen af Paris år 1870. Från och
med d. 21 september var denna
världsstad fullkomligt afstängd från den yttre
världen. Broarna voro sprängda,
telegraftrådarna förstörda och alla vägar
besatta af fienden. Endast vägen genom
luften var fri. Det var då, som
ballongerna å nyo kommo till heders.
Under den fem månader långa belägringen
uppsändes från Paris 64 postförande
ballonger, medförande 64 luftseglare och
88 passagerare, 4 millioner bref och
många hundra brefdufvor. Af dessa 64
ballonger gingo trenne förlorade på
hafvet, 5 föllo i tyskarnes händer och
4 förlorade de medförda depescherna.
tji
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
