Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om äldre och nyare luftskepp. Af Karl af Geijerstam. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339 —
en afläng ballong, liknande Giffards,
drefs af en propeller anbragt i ena änden.
Motorn drefs af en panna innehållande
flytande ammoniakgas. Den sinnrika
apparaten var dock icke i stånd att
tillfredsställa krafven på ett styrbart
luftskepp.
Den nyssnämnde Gabriel Yon har
gjort utkast till flera styrbara luftskepp,
hvilka dock icke hittills, så vidt jag
kunnat få kunskap därom, ännu kommit
till praktiskt utförande. Vid det andra
försöket med Giffards ballong hade
så när en olycka inträffat till följd
däraf, att propellern var anbragt nära
gondolen, sålunda långt inunder ballongen.
Vid försöket att pressa denna upp
mot vinden medelst skrufvens
inverkan, skötos gondolen och
ballongen från hvarandra, i det att
propellern pressade den förra fram
i vinden, under det att vindtrycket
sköt ballongen bakåt. Härigenom
uppstod en vridande inverkan på
hela apparaten, hvilket hade till
följd, att den åt bägge ändarna
afsmalnande ballongen gled fri
ifrån nätverket och sköt ensam
upp i molnen. Lyckligtvis
inträffade detta icke förrän just i det
ögonblick, som de djärfva
luftseglarne nådde marken. För att
undvika denna olägenhet placerade
följande konstruktörer propellern i
ballongens ena ände. Yon begagnade tvenne
skrufvar, en på hvardera sidan om
ballongen, men, såsom framgår af bilden å
sid. 341, högt upp, så nära som möjligt
intill motständscentrum af ballongen.
Motorn drifves med flytande kolväte,
som tillika tjänar som brännmaterial.
Det gör sålunda samma tjänst som både
vattnet i en ångpanna och kolet i
fyrboxen.
Bröderna Tissandier voro de första,
som sökte konstruera ballonger drifna
med elektricitet. Som kraftkälla tjänade
till en början de numera rätt mycket
använda ackumulatorerna men senare helt
enkelt elektriska staplar. Fördelen med
dessa elektriska ballonger är den, att
själfva kraftkällan väger mindre än en
ångpanna.
I Meudon, där franska staten äger en
försöksstation i luftseglingskonst,
konstruerades 1884 en medelst elektricitet
drifven ballong, hvilken det för första
gången lyckades att bestå det prof, som
ställes på styrbara ballonger: att
återvända till uppfartsorten. Om
beskaffenheten af denna ballong, som konstruerats
af kaptenerna Krebs och Renard och
bar namnet »La France», lämnar
planschen sid. 32g en föreställning. Dess
volym uppgår till 1800 kubikmeter, och
den är försedd med inre kompensations-
Giffards luftskepp.
ballong, i hvilken luft med tillhjälp af ett
maskineri kan inpumpas. Medelst denna
apparat kan höjden regleras. Enligt
herrar Krebs’ och Renards berättelse
uppsteg ballongen, som för tillfället ägde
mycket ringa stigkraft, d. 9 aug. 1884
kl. 4 e. m. vid synnerligen lugnt väder
till jämnhöjd med de omkringliggande
skogklädda höjderna. Maskinen sattes
i rörelse, och man kunde genast
konstatera, att farten betydligt ökades och
att ballongen lydde det minsta tryck på
styret. Efter ungefär 4 kilometers färd
beslöts att återresa till Meudon, och inom
kort sväfvade ballongen på en höjd af
300 meter åter öfver utgångspunkten.
Genom fram- och återrörelser af maskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
