- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
340

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om äldre och nyare luftskepp. Af Karl af Geijerstam. Med 11 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34°

fasthölls ballongen på denna punkt, tills
den sänktes ned till 80 meters höjd, då
den med tillhjälp af ett nedsläppt tåg
kunde förankras.

Då ballongens hastighet i lugnt väder
endast uppgår till 6 meter i sekunden,
är det ju tydligt, att detta luftskepp
lika litet som något af dess föregångare
kan kämpa mot en något starkare vind.
Att det flera gånger lyckats denna
aero-stat att återvända till utgångspunkten
har tydligen berott därpå, att den kunnat
välja tillfällena för sina utflykter.
Problemet kan sålunda på intet sätt anses
vara fullständigt löst, men Krebs’ och
Renards ballong måste för visso betraktas
som ett mycket stort framsteg. Och i
alla händelser ådagalägges därigenom,
att det nu är möjligt att till militära
ändamål använda luftseglingen med en
helt annan framgång, än fallet var t. ex.
under Paris’ belägring 1870—71.
Otvifvelaktigt kan man med en sådan ballong
tillföra en belägrad stad underrättelser
utifrån, hämta från densamma depescher,
och framför allt torde det vara
otvifvelaktigt, att man i en framtid skall få
bevittna det ohyggliga skådespelet af
bombardemang af en stad ofvanifrån medelst
dynamitbomber. Med diabolisk
säkerhet kan fienden från ett sådant flygande
odjurs plattform förstöra magasin,
förrådshus, tillintetgöra en flotta och
framför allt injaga en panisk förskräckelse
hos den belägrade stadens befolkning.
Hvilken roll dessa nya helvetesmaskiner
torde komma att spela i ett framtida
krig, därom ger bilden å sid. 342 en
föreställning.

Det är emellertid sedan länge icke
blott luftballongen, detta i luften flytande,
klumpiga fartyg, hvarigenom man hoppas
kunna göra sig till herre öfver lufthafvet.
Många af dem, som spekulera öfver
luftfärder, tro, att uppfinningen af
luftballongen fördröjt de mera fruktbärande
uppfinningarna åtminstone ett århundrade.

Det är medelst flygmaskiner, som man
hoppas kunna bringa det så svära
problemet till en slutlig lösning.

Såsom förut nämnts var fågelns flykt
urbilden för människans försök att röra
sig i luften, och väl hade det säkerligen
varit, om uppfinnare förrän nu riktigt
grundligt och samvetsgrant studerat
fågelns flygverktyg och sträfvat att
efterbilda desamma. Emellertid sysselsatte
man sig fore 1783 rätt mycket med
idéer om flygmaskiner, och vid mer än
ett tillfälle skall det hafva lyckats
personer att frän en större höjd med hjälp
af ett slags vingar föra sig framåt. Som
bevis på hur under vissa tider tanken
på flygkonsten genomträngde en större
allmänhet, må anföras, att man kort
före Bacons död var ifrigt sysselsatt
med att lära de unga att flyga med
tillhjälp af konstgjorda vingar. »Om man
får tro berättelser öfver ett antal försök
från denna tid, så skall man hafva nått
goda resultat på detta område af sporten.
De med vingar försedda ungdomarne
sväfvade med stor färdighet och
snabbhet utmed jordens yta, i det att deras
rörelse var ett mellanting mellan språng
och flykt. De stötte med fötterna i
marken och rörde vingarna, hvarigenom
de med otrolig hastighet rörde sig
framåt.»

Att en apparat skulle kunna uppfinnas,
hvilken, drifven af människans
muskelkraft, skulle kunna hålla människan
sväfvande i luften, är föga sannolikt.
Troligt är ej, att vi en gång skola, för
att företaga en luftfärd, blott behöfva
taga ned våra vingar, liksom vi nu taga
fram våra skidor eller skridskor för att
göra en färd öfver snöfälten eller på
isen. Det kraftbelopp, som äfven under
gynnsammaste förhållanden är
nödvändigt för att hålla människan sväfvande
i luften, är nämligen alltför betydligt
för att hennes organism skulle under
en längre tid kunna prestera den. En
motor är alltså af nöden, men en sådan
är alltid proportionsvis tung. Till följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free