Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolumbus. Af Emil Svensén. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 434 —
egyptisk ståndpunkt mycket riktigt ligger
pä andra, det vill här säga norra sidan
af Gibraltars sund. Denna skiftning af
synpunkt har i så fall undgått grekerna,
och egendomligt vore det i sanning, om
den attiske filosofen själf skulle lefvat
sitt lif på detta samma Atlantis, som
hans inbillning förlade till jordens
yttersta gräns.
Medeltiden vimlar af sagor om öar
långt borta i västerns haf. De keltiska
folken vid Europas västra rand visste
mycket att förtälja om det haf, vid
hvars strand de lefde som den ariska
världens yttersta utposter och hvars
ändlösa rymder deras inbillning gärna fyllde
med okända underting. Den helige
Brau-dan, som i sju år irrat från ö till ö i det
stora hafvet, till dess han finner ett
paradisiskt, öfvermåttan härligt land, där
dock äfven onda andar dväljas, är
måhända en gengångare ur den hedna
gudavärld, som lefde kvar under den kristna
legendens skyddande förklädnad; och
berättelsen om Madoc, den walesiske
konungasonen, som vid år nyo skulle
gjort flera resor till ett okändt land, är
för oklar och apokryfisk att förtjäna
vidare afseende. I de dagar, då morerna
för alla utom sig själfva stängde vägen
från Atlanten till Medelhafvet, hvilket
de därmed i själfva verket gjorde till
ett slutet haf, uppstår kring dess kuster
en krets af sagor, hvilka skjuta ny växt,
sedan spärrningen af sundet upphört. Det
är fåfängt att forska efter läget af öarna
Brazil och Antilia — hvilka namn efter
Amerikas upptäckt fästes vid Brasilien
och Antillerna —, och kanske döljer sig
under namnet Brazil intet annat än den
redan då berömda engelska handelsstaden
Bristol. Men säkert är, att den senare
medeltidens kartritare hade mycket
besvär att finna plats för alla dessa öar
på sina afbildningar af världen; och äfven
Kolumbus trodde fullt och fast pä deras
tillvaro.
Blott en enda af alla dessa sagor
innesluter en bevisad historisk verklighet,
■ och det är den för alla nordbor välkända
sagan om Vinland det goda. Professor
Gustav Storm i Kristiania har omsider
slutgiltigt besvarat den frågan, på hvilken
del af Amerikas kust nordmän kort efter
år iooo landat. Den envist fasthållna,
ännu så sent som i år uti en så ansedd
■ publikation som Edinburgh Review
upprepade åsikten, att Vinland låg på
Massachusetts’ kust, måste totalt öfvergifvas,
sedan Storm med bindande skäl visat,
att det ej kunnat ligga längre i söder
än Nova Scotias ostkust. Hvad som
förut varit alldeles ofattligt, att
nordborna låtit den nya världens skatter
ligga obeaktade för att i hemlandet
kämpa om en knapp tillvaro, blir då
förklarligt, — de ha helt enkelt aldrig anat,
att dessa skatter funnits till. Hade
Vin-landsfararne allenast känt till
torskbankarna vid Newfoundland, skulle både den
Nya Världen och den Gamla i detta nu
haft ett annat utseende. Trots alla
sagornas utsmyckningar, som Storms
kritik rensat bort, och trots allt tal om
vilda vinrankor och själfsådda åkrar,
såsom i Völuspå efter världsdomen,
står det klart, att det nya landet ej ägt
några rikedomar, som mäktat hålla
främlingarne kvar, men väl genom okända,
skräckinjagande naturföreteelser afhållit
dem från att komma åter. Blott en gång
till har en nordbo åter sökt att nå
Vinland. Det var en grönländsk biskop,
som kristligt omvändelsenit förde ut att
år i I2i söka nalkas dess ogästvänliga
kuster. Men om hans färd har aldrig
något blifvit spordt; sannolikt har han
omkommit på vägen bland isberg och
töcken.
För den Öfriga världen ha
Vinlandsfärderna intill nyare tider förblifvit okända.
En sinnrik hypotes, som velat göra
troligt, att Kolumbus 1477 på sin färd till
de nordliga farvattnen skulle gästat
Island och där hört talas om Vinland,
saknar hvarje spår af grund. Hade han
vetat af nordbornas färder, blefve det
för öfrigt oförklarligt, hvarför han ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
