Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolumbus. Af Emil Svensén. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 395 —
styrde sin kosa upp emot nordväst, i den
riktning, där han lättast kunnat tölja
deras spår.
Om det alltså icke mer än i ett enda
fall är historiskt bevisligt, att hvita män
landat i Amerika fore Kolumbus, är det
däremot mycket möjligt, ja sannolikt,
att under årtusendenas lopp mer än en
oförvägen sjöman, som vågat sig för
långt ut på Atlanten, blifvit vinddrifven
till dess västra kuster; och möjligt är
äfven, att en och annan af dem kunnat
vända om för att förtälja om sin färd.
Härigenom blefve det lättare att förstå
de mexikanska sägnerna om den hvite
Quetzalkoatl, kulturbringaren, som kom
från öster med fred och milda seder
och som efter väl förrättadt värf vände
åter öfver hafvet till solens länder.
Minnen af dylika händelser skulle äfven göra
det lättare att förstå, huru sägnerna om
fjärran okända länder med sådan ihärdig
seghet kunde hålla sig fast i folkens
föreställning. Men där ej spår af bevis
finnes, har historien intet att säga.
Allt ifrån forntiden hade tvä olika
meningar om den yttersta östern stått
mot hvarandra. Den ena, som stödde
sig pä uppgiften om karavanvägarnas
längd, gaf den ett läge öster ut från
Europa, som någorlunda svarade mot
verkligheten; den andra ville skjuta det
högst betydligt längre fram mot öster.
På den västra vägen skulle enligt den
förra åsikten ett omätligt afstånd skilja
Asien från Europa, medan enligt den
senare hafvets bredd föga skulle
öfverstiga en tredjedel af jordens omkrets.
Båda hade till hälften rätt, hvar på sitt
vis, — den ena under förutsättning, att
intet land funnes mellan Asien och Europa,
den andra under förutsättning, att Asien
räckte vid pass så långt som till Amerikas
östra kust. På den möjligheten, att ett
tredje land kunde finnas mellan Asien
och Europa, tänkte lyckligtvis hvarken
Kolumbus själf eller hans samtid, —
lyckligtvis, säga vi, ty från försök att nå
detta land skulle vidskepelsen mera
afskräcka än vinningslust eller vetgirighet
lockat. På det sättet skulle kanske
Amerika icke på länge blifvit upptäckt, och
säkert icke af Kolumbus. Indien, och
endast Indien var det, som med sina
skatter lockade hans och alla andras håg.
Nu stod alltså uppgiften att på västra
vägen nå detta rikedomens land främst
på dagordningen i Portugal. En af tidens
berömdaste vetenskapsmän, florentinaren
Toscanelli, hade gripits af denna tanke
och beslöt att vända sig till konungen
af Portugal med ett förslag till dess
förverkligande. Han ställde fördenskull
till konungens biktfader, kaniken
Mar-tinez, ett bref, hvari han utvecklade sin
tanke, och fogade därtill en karta, som
skulle framställa den väg, man hade att
lägga till rygga för att nå fram till
Marco Polos Cathay och Zipangu, som
vi kalla Kina och Japan. Men konung
Alfons V intresserade sig vid den tiden
— omkring 1474 — vida mera för sina
stridigheter med grannriket Kastilien än
för det stora indiska problemets lösning;
och diverse försök att nå Brazil, Antilia
eller Brandans ö, som en eller annan
äfventyrare på egen hand företagit men
som af naturliga skäl misslyckats, hade
bragt alla planer till västliga
upptäcktsfärder i vanrykte såsom fantastiska
utopier. Toscanellis förslag lades å sido och
ledde för tillfället ej till något resultat.
Ovisst är, huru det kommit till Kolumbi
kännedom, men sannolikt har det skett
genom hans makas fränder. På den
tiden bevarades alla förslag af vikt för
staten med ängsligaste omsorg såsom
statshemligheter; och det förblifver i alla
fall märkligt, att en främling med hans
något äfventyrliga föregåenden lyckats
vinna kunskap om detta högviktiga
aktstyckes tillvaro. Nog af — ett eller
annat år efter sin ankomst till Portugal
fattar han det beslut, som skall blifva
af ödesdiger inflytelse på hans egen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
