Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Kolumbiska världsutställningen i Chicago 1893. Af Karl Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
cago (Checagow, som platsen benämndes
af indianerna) var då en blomstrande by,
1833 blef den köping och hade dä 550
invånare och 175 hus. Sedan samma år
indianerna för omkr. 4 millioner kronor afstått
från 20 millioner acres af sitt
landområde, började Chicagos blomstring. 1837
erhöll Chicago karakter af stad och hade
då 4,170 invånare. Befolkningen har
sedan dess ökats med oerhörd snabbhet.
Befolkningens antal uppgick i runda tal
1850 till 30,000
1860 » 109,000
1870 » 307,000
1880 p 492,000
1890 » 1,099,000
fördelen af att vara en sjöstad.
Trafiken på detta stora innanhaf är ocksä
alldeles enorm. Såsom bevis därpå må
anföras, att trafiken på Detroitströmmen,
som förbinder Huron- och Erie-sjöarna,
är större än på Suezkanalen. Trots
Chicagos nuvarande storhet drömma sig dess
invånare en ännu större framtid för sin
stad. De ämna nämligen spränga en
kanal genom den höjd, som skiljer
innan-hafvet från Mississippis floddal, och
sammanbinda Michigansjön med denna flod
genom en kanal. På så sätt skulle
Chicago, på samma gång som det ligger på
1 3 af afståndet tvärt öfver Amerika från
öster till väster och vid det stora innan-
Mejerititställningen.
Nu är Chicago den största staden i
unionen näst New York.
Flera omständigheter hafva gynnat
Chicagos hastiga tillväxt i befolkning,
makt och rikedom. Främsta orsaken till
dess öfverlägsenhet är att söka i dess
förmänliga läge som handelsstad vid den
stora sjökomplexens sydligaste vik.
Chicago har blifvit det centrum, hvartill hela
västerns produktion, hela resultatet af
dess åkerbruk och boskapsskötsel
strömmar för att sedermera därifrån utföras
öfver hela jorden. Dess
kommunikationer äro af ypperligaste slag.
Järnvägslinjer leda till staden från snart sagdt
alla väderstreck, och dessutom har det
hafvet, vara en verklig sjöstad, till
hvilken oceanångare kunde direkt gå upp.»
Längre hinna vi ej i vår reslektyr,
förrän det ringer till middag. Sedan börjar
sjögången å nyo, och vi späda på vårt
bromrus så pass skarpt, att det befinnes
omöjligt att vidare sysselsätta oss med
läsning. Vi nödgas därför afstå frän att
taga kännedom om en afhandling om
Chicagos storartade slakterier, men denna
förlust är måttlig, eftersom vi alla läst
så många skildringar af dem förut.
Sedan vi,kommit fram till New York och
besett denna stad under några dagar,
hvarunder bromruset fullkomligt dunstat
bort, så att vi därefter befinnas vara icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
