- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
424

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En svensk konstslöjd. Af E. G. Folcker. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

jande som lätt förklarligt, ty det gamla
var för det första nästan alltid vackert,
för det andra hafva vi ytterst svårt att
göra något vackrare. På samma gång
är det rätt egendomligt, att denna smak
kan bestå bredvid den moderna smaken
i den bildande konsten. Det synes, som
skulle skönhetskänslan ha ett behof att
i den anspråkslösare konstslöjden »taga
igen» hvad hon så ofta måste sakna i
konsten.

Det antika porslinet såsom
dekorativt materiel i en interiör är ofta af en
högst lycklig verkan, men vid dess
användande går man ej sällan till en
öfverdrift, som verkar motsatsen mot hvad
man vill. Alla dessa matsalar med
väggarna fullhängda af symmetriskt
ordnade porslinsserviser, af hvilka icke ens
karotter och terriner fått behålla sin
naturliga horisontala ställning, äro lika
många exempel på en missriktad
dekorationslusta, en embarras de richesse,
som går uppåt väggarna.

Högt ärade herrar och husfruar, låt en
tallrik vara en tallrik, och pryden edra
väggar på ett något förnuftigare sätt.
Det är en god historia om den fattige
gossen, ’ som vid hemkomsten från sina
rika släktingar gjorde den visa
reflektio-nen, att hans familj, som ägde en skänk,
dock var bättre lottad än de, som måste
hänga hela sin servis på väggen.

Där ekonomien ej tillåter det, tager
icke den moderna porslinsdekorationen
så extravaganta former, men ju längre
bort vi komma från »praktvåningarna»,
desto mer betydande blir jämförelsevis
den dekorativa keramiken i hemmets
inredning. Målningar och skulpturer kan
inte mången bestå sig, men några vaser,
fat och dylikt kan hvar man skaffa sig,
det finns väl heller icke en stuga, som
ej på dragkistan stoltserar med ett par
»blomglas» eller en »toilettask» af porslin.

Den stora majoritet af »konstälskare»,
som bor emellan praktvåningen och
stugan, är det som hos oss är sämst
lottad i fråga om den för konsten i

hemmet så viktiga faktor, vi här tala om,
och så har det länge varit.

Vi hafva varit öfversvämmade af
utländskt kram af sämsta beskaffenhet.
Klumpiga, stillösa former med den
själlösa karakter, som tillhör allt gjutgods,
groft glacerade och prydda af bjärta,
disharmoniska färger och prålande
förgyllning. Mot denna godtköpskonst ha
våra egna fabriker ej kunnat kämpa, eller,
ännu beklagligare, ha de sökt draga
fördel af den genom att imitera den,, och
vi ha alltför länge sett dess fördärfliga
inflytande på vår egen keramik. Började
så för några år sedan den stora införseln
till Europa af modern japansk fajans,
också den en godtköpsproduktion men
så oändligt mycket högre i konstvärde
än den förra. De nya impulser, som
denna konst öfverallt väckt, ha äfven
hos oss börjat visa sig.

Vi hade redan länge gladt oss åt våra
vackra och billiga japanska krukor och
fat, då vi en dag funno i handeln några
alldeles nya originella former, olika både
de japanska och de andra. Det var
skålar, krukor och annat i enkla, vackra
färger och framför allt med en härlig
glasyr. Vi frågade oss före och fingo
snart veta, att de förskrefvo sig från
Höganäs, den gamla välkända
lergodsfabriken.

De mörkbruna krusen, burkarna och
faten från Höganäs känner åtminstone
hvarje husmoder väl till; den nya art
af fabrikens produktion, som här är i
fråga, kom dock såsom en öfverraskning
och en glad öfverraskning för alla vänner
af svensk konstslöjd.

Tillverkningen af prydnadskärl vid
Höganäs är emellertid ej en alldeles ny
sak. Redan sedan 1830-talet synas
dylika kärl här hafva tillverkats. De
utgjordes till det mesta af blomkrukor,
tobaksdosor, amplar och olika slags kannor,
för det mesta oglaserade men äfven
lackerade och bronserade, och samtliga
naturligtvis i de missuppfattadt klassiska
former med halft naturalistisk ornamen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free