Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anarkismen och anarkisterna. Iakttagelser och studier af Gustaf F. Steffen. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
Hans slutsats är, att det existerar en
stor benägenhet bland moderna
nationalekonomer i allmänhet att öfverskatta
utsträckningen af den verkliga, af
produktionsmedlens och af arbetsorganisationens
natur betingade stordriften. En ofantlig
massa industriellt arbete bär blott skenet
af stordrift. Det vill säga: själfva arbetet
utföres (såsom till exempel fallet är med
knifsmidet i Sheffield) snarare
handtverksmässigt än fabriksmässigt, utan ofantligt
utsträckt arbetsdelning och utan
användande af maskiner, som behöfde vara
sammanförda i stora byggnader. Det
är blott emedan produktionen för
närvarande behärskas af stora, för sin egen
profit arbetande kapitalister, som dylika
näringar bära fabriksdriftens prägel. Det
finns dessutom inom
ingeniörsvetenska-perna en växande tendens, menar
Krapot-kin, att uppfinna och konstruera så väl
arbetsmaskiner som kraftmaskiner, hvilka
på intet vis kräfva, att producenterna
sammanpacka sig för arbetets utförande
uti ofantliga etablissement.
Anarkisterna äro öfver hufvud — i
motsats till de typiska socialdemokraterna —
fiender af en ytterligt drifven
arbetsdelning. Denna innebär, mena de, fortvaron
af yrkesaristokratier och fortvaron af
intellektuellt lågt stående
grofarbetarklas-ser. Alla medborgare skola ha en
sorgfällig teknisk bildning af allmänt,
grundläggande slag och skola därför, liksom
våra civilingeniörer, vara kompetenta
arbetare inom många olika industriella
branscher. Hvad grofarbetet beträffar,
kan det till stor del lättas och förfinas
medelst användandet af maskiner (jämför
ångplogar och sågmaskiner) — och då
detta icke går för sig, kan muskelarbetet
i det fria fördelas efter behof bland
samhällets sportlystna atleter. Anarkisterna
tro nämligen, att människor, som äro
frigjorda från våra klassfördomar, skola
anse det för oändligt mycket finare sport
att hjälpa till med skörden om höstarna,
att fälla timmer om vintrarna eller att
bryta mark om vårarna än att trampa
sig krokryggiga på velocipeder. leke
ens någon stående, stereotyperad
arbetsfördelning mellan hjärnarbetare och
handarbetare vilja anarkisterna veta af. De
vidhålla, att det sanna vetenskapliga
framåtskridandet — i synnerhet det som
på ett omedelbart och kraftigt sätt
återverkar på samhällslifvet — befordras
bäst, då vetenskapsidkarne sorgfälligt
hålla sig i kontakt med det praktiska
lifvet, d. v. s. då de omväxla med
produktivt handarbete och rent
vetenskapligt hjärnarbete. Sammaledes är det icke
sundt, än mindre nödvändigt, att
konstnärerna hålla sig undan frän
handtverkerierna. I ett fritt samhälle med en
mycket hög andlig och lekamlig
lefnads-standard bland det stora flertalet
medborgare komma konstindustrierna och
de dekorativa konstarterna att spela en
oändligt mycket större roll för nationens
estetiska lif, än nu är fallet i vårt, på konst
fattiga men på stafflitaflor rika tidehvarf;
och det erkännes ju redan nu, att det
existerar ett organiskt, oslitligt samband
mellan handtverk och dekorativ konst.
Med samma originalitet och
sakkännedom, som furst Krapotkin skrifvit om
utvecklingstendenserna hos vår industriella
produktionsverksamhet, har han skrifvit
om jordbrukets framtid. Han har
personligen iakttagit les maraichers omkring
Paris, the märket gctrdeners utanför
London samt drifhusodlarne på Guernsey
och Jersey, och han har kommit till
slutsatsen, 1 att alla viktiga vegetabiliska
näringsämnen, sädesslagen icke
undantagna, kunna odlas i otroligt stora
mängder på fabelaktigt små jordlappar, om
man blott öfverger de nuvarande
exten-siva, med jordarealen slösande
odlingsmetoderna och i stället tillämpar den
intensiva småkulturens odlingsmetoder,
sådana dessa utvecklats af de engelska
och franska köksträdgårds- och
drifhusodlarne. Talrika och ymniga skördar
1 Se kapitlet L’agriculture i La Conquete du
Pain. Detta kapitel innehåller hänvisningar till
K:s öfriga skrifter i ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
