Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddardottern och hafsmannen. Af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459 —
hvitvingade sjöfåglarna kläda skären i de
nordliga hafven.
Hon lefde ej ett stilla lif på sin faders
gärd utan tillhörde fru Margaretas, den
stora nordiska drottningens hof, och följde
sin fru så till morgonens mässa som
kvällens lustbarhet. Sin fru till ära sydde
hon än ut guldglittrande sköldemärken
på krigarens standar, än Guds moders
bild på biskopens kåpa, men aldrig kunde
hon sömma in glitter och guld i sitt
mörka sinne.
Ej heller var hon förbigången af sitt
hjärtas vän. Hon var med sina föräldrars
bifall trolofvad med sin barndomsvän
Holger Munk, och han var henne kärast
af de många, som bedt om hennes
genkärlek. Den, som såg henne i hennes
dysterhet, kunde tänka, att stora sorger
kommo henne till mötes på de solljusa
vägar hon ännu vandrade och att deras
svarta skuggor redan fallit öfver henne.
En man hette Jesper Muus. Han var
af låg ätt, men han hade tjänat
drottningen så tappert i kriget mot
hätte-bröderna, att han blifvit slagen till riddare.
Han var en munter man och satte i sitt
vapen ett mushufvud med långa murrhär
och hvassa ögon, ty som en mus hade
han smugit sig öfver sjöröfvarne i deras
strandgrottor och stulit deras gods, som
en mus hade han gnagt hål i deras skepp
och sänkt dem till hafvets botten.
Han var son till en fiskare från Skånes
sydkust och var född i en koja, rest på
ödsliga flygsandsfält. Sedan han kommit
till rikedom och stor makt genom sin
lycka i kriget, byggde han sig ett
väl-befäst tornhögt hus pä dessa samma
fält, ty den fångst han eftertraktade var,
liksom den hans fader sökte, att finna
ute på hafvet.
Men denne man märkte, att sedan han
fått en riddarborg och många tjänare och
ville försöka lefva en förnäm herres lif,
höfdes det honom framför allt att få en
högättad fru. Och han drog till
drottningen för att begära en sådan. Han
föreställde den höga frun, hurusom han ej kunde
äkta någon af fiskarnes eller böndernas
döttrar utan måste hafva en ur de ätter,
som lärt att härska. Han ville ha en brud,
som visste hvad en mans ära kräfde, så
att hon ej höll honom tillbaka från striden,
en, som härdats till att se blod och möta
faror, så att hon själf, om det gällde,
kunde föra folket upp pä vallarna.
Drottningen log åt hans bön och
lofvade att villfara den. Hon tog honom
vid handen och förde honom in i det
gemak, där hennes tärnor och de unga
adelsdöttrar, som uppfostrades vid hennes
hof, lekte med nålen, svängde
spinnrockshjulen, kardade ull, hasplade silke, väfde
tapeter och trädde upp pärlor.
Då de inträdde i gemaket, stod dörren
till loftsgången öppen, så att aftonsolen
kunde falla in där. Den inströmmande
ljusfloden föll skarpt begränsad inåt
rummet utan att bortblandas med den grå
dager, som rådde på ömse sidor därom.
Där, hvarest den framflöt, uppstod en
glad lek med färger, och föremålen
förändrades, som om de råkat in under en
förtrollning. Siden och pärlor, som lågo
i dess väg, började glänsa i aldrig förr
sedda skiftningar, och de i tapeternas
randbårder inväfda rosorna och bladen
tycktes väckas upp och få fägring. Likaså
blef allt på broderier och tapeter, som
skulle föreställa hafsvågor eller träd eller
skepp, liksom lefvande, men deras
människor och djur syntes orimligt stela och
fruktansvärdt fula.
I denna ljusflod hade nu de unga
högborna arbeterskorna samlat sig,
medförande långa räckor af brokigt siden
och skiftande gyllentyg, och deras smärta
lif och ädelt formade hufvud tycktes
dyka upp ur vågor af gladt böljande
färger. På toppen af en hög grön bölja
■låg det hvita som en fräsande skumkrans,
och öfver det tungt svallande blå drogo
guldfärgerna fram såsom afspeglade
solstrimmor. Men det röda var så lysande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
