Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddardottern och hafsmannen. Af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrämda ansiktets gapande mun. Och
den trygge bonden lät ej en droppe
förspillas utan drack, som jorden dricker,
då juliregnen börja efter
midsommardagarnas torka.
Emellertid reddes den unga brudens
hof vid brunnen på bytorget. Den grå
pumpstocken, som hade grön mossa i
alla springor och en tofvig gräslugg på
hjässan, fick på sig den röda topplufva
herr Jesper brukade bära som ett minne
af sin fiskartid. Och sedan han fått en
stor skinka vid pumpstången och en
öl-ankare vid afloppsröret, ansågs han
föreställa en af dessa grå tomtar, som draga
mat till huset. Men vid hans fot
utbreddes rikt broderade sadeltäcken, och
för Kirsten Thott och hennes tärnor
dit-bragtes kvinnosadlar, riktiga stolar, klädda
med gyllentyg, med rygg och armstöd
af snidadt trä och tryckt läder. Mellan
dem och solen restes den glade riddarens
märke som en skärm, och i brunnskaret
och på dess kant uppdukade
köksmästaren och hans svenner reskosten: bröd
och skinka och ost och späckad
skogsfågel.
Medan nu knektar och svenner åto,
liggande på marken i en krets rundt om
husbondefolket, medan deras skratt och
prat mångtonigt återskallade från
kors-verkshusens hvita, lerväggar och
solskenet glödde oförlikneligt muntert på
det oskuggade torget, tycktes det som
om man aldrig kunde finna ett gladare
och sorglösare följe än herr Jesper och
hans män.
De blyga byinvånarne hade kommit
ut ur bostäderna men stodo tryckta
intill väggarna och skådade. Karlarne voro
i vadmal och skinn, men kvinnorna hade
klädt på sig ali sin prydnad: de bjärta
kläderna, de stora smyckena och de styfva,
hvita hufvuddukarna, uppvikta i alnshöga
torn med nedfallande snibbar. De vuxna
höllo sig stilla, som vore de relieffigurer,
inhuggna i den fortlöpande frisen
rundtom en tempelgård, men barnen hade af
nyfikenhet lockats allt närmare främ-
lingarne. De kommo med glittersjuka
ögon och läckerhetstörstande munnar,
och då de upptäckte de små pagerna,
drogos de som af förtrollning rätt in i
kretsen. Nu stodo barnen länge och
sågo pröfvande på hvarandra, men så
hade de med ens funnit, att de alla voro
rätta medlemmar af lekens gille och
glädjens frälsestånd, och de började språka
och leka.
Men gässen hade en svår dag. Flaxande
och skrikande hade de måst fly undan
från platser, där de eljest brukade härska,
och de, som eljest med framsträckt näbb
och piskande vingar brukade jaga enhvar
frän sitt område, måste nu fly in på de
små gårdarna. Ty knektarne förföljde
dem och ville tvinga dessa förvekligade
jordträlar att simma och att flyga, i det
de körde dem ned i bydammens
blekgula vatten eller lyfte dem upp på de
skarpt sluttande halmtaken.
Då de drogo vidare, red Jesper Muus
vid sin husfrus sida och berättade för
henne, hur han en gång som pojke flyttat
från kusten och tagit tjänst på slätten.
Det hade varit som att fara från ett haf
till ett annat. Där inne böljade säd och
gräs i mångskiftande vågor, de låga
kors-verkshusen stucko upp som hvita skär
och kyrkorna voro sjömärken. Men med
förundran hade han märkt, att fastän
sädeshafvets guldskimrande vågor hvarje
höst gingo höga nog att öfverfylia ladorna
och vräka upp stora stackar inne vid
gårdarna, voro slättens bönder fattiga.
Drottningens fogde kräfde ut gärd på
gärd för att den höga frun skulle fä
makt att bekriga hättebröderna, men
ändock voro hafven så osäkra, att
böndernas säd ej kunde bli såld i köpstäderna.
»Viljen I, att vi skola göda hafsörnar?»
sade köpmännen. »Ar nu det salta hafvet
vordet en lerig åker, eftersom I viljen
förmå oss att kasta säden i vågorna?»
Men då hade han, Jesper Muus, förstått,
att ingen kunde skörda rikedom inne på
sädeshafvet, förrän det var frid och
ordning ute på den stormgästade öknen, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
