Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Zelia Nuttall. En amerikansk fornforskarinna. Af E. W. Dahlgren. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zelia Nuttall
En amerikansk fornforskarinna.
Af E. W. Dahlgren.
Med 4 bilder.
Att främlingar begifva sig till vårt
aflägsna land för att studera hvad
de benämna med det numera
internationella ordet »slojd», att läkare,
pedagoger och militärer samlas hit från alla
världens kanter för att invigas i den
svenska gymnastikens hemligheter, är
något som vi nästan dagligen läsa i
tidningarnas notiser. Vår egen kultur och
vår egen historia locka också årligen
en eller annan utländsk forskare till våra
museer, arkiv eller bibliotek, men att
någon skulle styra kosan till Sverige
för studier angående den länge sedan
förgångna odling, som en gång
blomstrade i Centralamerika, torde väl
förefalla mången öfverraskande. Så är
emellertid fallet. Stockholm har under den
förflutna sommaren fått mottaga besök
af en ung dam, som gjort den
mexikanska fornforskningen till sin
lifsuppgift, och anledningen till hennes besök
har varit, att vi här äga en af de få till
våra dagar bevarade urkunder, på hvilka
man nu med möda söker grunda en bild
af en civilisation, som i mänsklighetens
historia är af mer än vanligt intresse.
När Ferdinand Cortés med en liten
skara äfventyrare år 1519 landsteg på
Mexikos kust, mötte honom här icke
nakna vildar, sådana som spaniorerna
hittills lärt känna under sina
upptäcktsfärder i den nya världen, utan ett folk
i besittning af en kultur, som i många
afseenden ej var underlägsen den, hvaraf
eröfrarne själfva kunde berömma sig.
För hvarje fjät som främlingarne under
sitt exempellöst djärfva tåg till landets
hufvudstad togo mot det inre, stegrades
deras förvåning öfver hvad de sågo, och
när de till sist från den klipport, som
leder in i Anahuacs högslätt, blickade
ut öfver landet, ville de ej mer tro sina
ögon; det var, säger en af dem, som
om de skådat de förtrollade nejder, hvilka
beskrifvas i romanen om den ridderlige
Amadis af Gallien. Där låg hufvudstaden
Mexiko, på alla sidor omgifven af
spegelblanka vattenytor, palats och tempel
höjde öfverallt sina hvita murar, simmande
trädgårdar prunkade i yppig
blomsterprakt, och snart möttes de af härskaren
själf, den ädle Montezuma, som omgifven
af ett lysande följe gästfritt mottog de
spanska inkräktarne. Men den
mexikanska kulturens dagar voro räknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0530.html
