Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheele. Af Severin Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följd häraf var, att Scheeles stora
upptäckt af syret, som efter hvad hans nu
publicerade bref utvisa utan tvifvel gjorts fore
och i alla händelser fullkomligt oberoende
af den engelske predikanten och
vetenskapsmannen Priestleys upptäckt af samma
ämne (1774) nu offentliggjordes så sent, att
man skulle kunna tro Scheele blott vara
Priestleys efterföljare. »Ich habe schön
längst geglaubt», skrifver Scheele till
Bergman, som underrättat honom om de i
England utförda experimenten, »und werde nun
nochmehr darin gestärkt, dass meine
müh-samen Versuche vom Feuer von den
Aus-ländern grösstentheils, obwohl etwas
ve-rändert, angestellt und früher als meine
Erfahrungen, welche auch die Luft
ange-hen, veröffentlicht werden sollten. Es
kann alsdann heissen, ich habe meine
Versuche aus ihrén Schriften gezogen und sie
nur etwas verändert. Für allés dieses habe
ich Swederus zu danken . . .» Scheeles
farhågor besannades dock icke, ty Priestley
själf förklarade, att Scheeles upptäckt
säkerligen gjordes oberoende af hans egen,
om ock »not quite as early», och Scheeles
namn är för alla tider förenadt med
Priestleys, när fråga är om den
betydelsefullaste upptäckten inom kemiens, ja
hela naturvetenskapens historia, den
upptäckt, som i Lavoisiers händer ledde till
en riktig uppfattning af förbränningens
och respirationens fenomen och sålunda
verkade omskapande och lifgifvande på
både kemi, fysiologi och därmed
besläktade vetenskapsgrenar.
Scheeles bok »von der Luft und dem
Feuer», som redan några få år efter
utgifvandet utkom i ny upplaga på tyska och
öfversattes till engelska, franska och latin,
innehåller en ofantlig mängd lika enkla
som sinnrika rön, för hvilka naturligtvis
någon närmare redogörelse icke här kan
lämnas, men genom hvilka han på ett
afgörande sätt bevisar, att den vanliga
luften består af en blandning af två
luftarter, som han benämnde »eldsluft» (=
syrgas) och »förskämd luft» (= kväfgas).
Den förra utgör enligt Scheele en tredje-
del af luftmassan, vid senare försök erhöll
han vid pass 27 procent — nyare
tiders exakta undersökningar hafva
fastställt den verkliga, endast inom mycket
trånga gränser varierande syrehalten i
luften till ungefär 21 volym-procent —
och är »rätta källan till ali eld, lif och
andedräkt». Han visade, hur densamma
kan på många olika sätt framställas —
af brunsten och svafvelsyra, genom
upphettning af salpeter, af ädla metallers
oxider, af salpetersyra m. m. —
hurusom den underhåller förbränning med
största intensitet, är nödvändig för djurs
respiration och växters groning, i
blandning med »förskämd luft» åter gifver
upphof till vanlig atmosferisk luft o. s. v.
Då »eldsluften» i regel framställdes genom
upphettning af ämnen, som därvid
erhöllos i ett mera »flogisticeradt» tillstånd
än förut, men något »flogiston» tillförande
ämne ej blifvit tillsatt, drog Scheele däraf
den slutsatsen, att så väl »flogiston» som
»eldsluft» härstammade från värmet;
»hettan» bestod enligt hans åsikt af en förening
mellan dessa båda. Om ännu mera
»flogiston» förenades med »eldsluften», skulle
efter hand uppstå strålande värme, ljus
och »brännbar luft» (= vätgas).1 Enligt
Scheeles teori skulle de olika färgade
ljussorterna äfvenledes vara olika
föreningar af »eldsluft» och »flogiston», hvilka
med olika lätthet afgifva sitt flogiston
(d. v. s. verka reducerande, enligt vårt
sätt att uttrycka oss); han hade nämligen
iakttagit, att det violetta ljuset förändrar
klorsilver kraftigare än andra slag af
ljus, en i och för sig ytterst viktig
observation, som kan sägas ligga till grund
för hela fotografien. Dessa sina
hypoteser sökte Scheele stöda genom en mängd
olikartade försök, och de gillades äfven
af Bergman och andra men blefvo aldrig
1 Sedan Scheele längre fram fått kännedom om
att vatten bildas vid vätgasens förbränning,
modifierade han sin åsikt om »eldsluften» därhän, att
han trodde denna vara sammansatt af vatten,
»flogiston» och ett »principium salinum», som med
»flogiston» ger värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
